11 januari 2026 | Iran befinner sig i sin allvarligaste politiska kris på mer än tre år efter att landsomfattande protester mot stigande priser och ekonomiskt sammanbrott har eskalerat till våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor, samtidigt som USA:s president Donald Trump öppet har hotat med militär intervention. Hundratals människor uppges ha dödats eller skadats, stora delar av landets internet har stängts ned och Irans parlament har varnat för att både amerikanska och israeliska mål kommer att angripas om Washington genomför militära attacker, rapporterar Nifamc Stockholm med hänvisning till BBC News och TheWPTimes.
Oroligheterna, som började i slutet av december, har nu spridit sig till samtliga Irans 31 provinser och över 340 städer och samhällen, vilket gör detta till den mest geografiskt omfattande protestvågen sedan upproret 2022–2023 som utlöstes av Mahsa Aminis död i polisförvar.
Den statsknutna nyhetsbyrån Tasnim uppger att 109 poliser och säkerhetsanställda har dödats i samband med oroligheterna. Människorättsorganisationer och sjukhuspersonal säger dock att antalet civila dödsoffer är betydligt högre. Dussintals demonstranter, däribland barn, har bekräftats döda och många fler saknas.
Ekonomiskt sammanbrott bakom protesterna
Protesterna utlöstes av kraftigt stigande priser, varubrist och sjunkande levnadsstandard i ett land som redan under flera år har pressats hårt av internationella sanktioner och strukturella ekonomiska problem. Priserna på livsmedel, bränsle och bostäder har stigit kraftigt samtidigt som lönerna har stagnerat. Många iranier säger att de inte längre har råd med grundläggande behov, vilket har drivit stora delar av både arbetarklassen och medelklassen in i fattigdom.
Det som började som ekonomisk ilska har snabbt blivit politiskt. I städer som Teheran, Mashhad, Isfahan, Shiraz och Tabriz har demonstranter ropat slagord mot den högste ledaren Ayatollah Ali Khamenei och det religiösa etablissemang som styrt landet sedan den islamiska revolutionen 1979. Av internationella medier verifierade videor visar hur demonstranter blockerar motorvägar, tänder eldar, slår på kastruller och konfronterar kravallpolis på gatorna.
Dödligt våld och överbelastade sjukhus
Myndigheternas svar har varit snabbt och hårt. Säkerhetsstyrkor, inklusive Islamiska revolutionsgardet (IRGC), har använt skarp ammunition, tårgas och massgripanden för att slå ned protesterna. Enligt den USA-baserade organisationen Human Rights Activists in Iran (HRANA) har minst 78 demonstranter och 38 säkerhetsanställda dödats under de senaste två veckorna. Den norska organisationen Iran Human Rights uppger att minst 51 demonstranter, inklusive nio barn, har skjutits till döds.
BBC Persian har bekräftat identiteten på minst 26 dödade personer. Personal på flera sjukhus har beskrivit kaotiska förhållanden. En sjukhusarbetare i Teheran berättade för BBC att så många skadade anlände att personalen inte hann utföra hjärt-lungräddning.
”Många dog så fort de nådde akutmottagningen”, sade personen och tillade att bårhusen har fått slut på plats.
I den norra staden Rasht har BBC Persian verifierat att 70 kroppar fördes till ett enda sjukhus under en natt. Läkare har sagt till The Telegraph att det verkliga antalet döda kan uppgå till hundratals, eftersom familjer är för rädda för att hämta sina anhörigas kroppar.
Massgripanden och internetnedstängning
Iranska myndigheter uppger att över 2 300 personer, däribland 166 minderåriga, har gripits sedan protesterna inleddes den 28 december.
Landets riksåklagare har varnat för att deltagande i demonstrationer kommer att betraktas som att vara en ”fiende till Gud”, ett brott som enligt iransk lag kan leda till dödsstraff.
Samtidigt har Iran infört en av de mest omfattande internetnedstängningarna i sin historia. Enligt övervakningsgruppen NetBlocks har tillgången till både det globala internet och Irans inhemska nätverk varit kraftigt begränsad i mer än 60 timmar.
Teknikexperter säger att avstängningen är ännu mer omfattande än den som infördes under protesterna 2022, vilket gör det mycket svårt för demonstranter att organisera sig och för journalister att verifiera vad som sker på plats.
Trump och amerikanska militära alternativ
Krisen har nu fått en tydlig internationell dimension. På lördagen skrev USA:s president Donald Trump på Truth Social:
”Iran ser nu på FRIHET, kanske mer än någonsin tidigare. USA står redo att hjälpa!!!”
Dagen innan sade han att Iran var i ”allvarliga problem” och att han kan komma att beordra militära angrepp. Enligt The Wall Street Journal och The Telegraph har Trump informerats om flera alternativ, däribland:
- riktade amerikanska flyganfall mot iranska militärbaser
- hemliga CIA-operationer för att destabilisera regimen
- att låta Israel genomföra egna attacker
Två amerikanska C-17A-transportflygplan har rapporterats ha lämnat Tyskland på väg mot Mellanöstern, vilket har ökat spekulationerna om förberedelser för ett möjligt militärt ingripande.
Iran varnar USA och Israel
Irans svar har varit lika skarpt. Talman i parlamentet och tidigare IRGC-befälhavare Mohammad Baqer Qalibaf sade:
”Vid ett angrepp mot Iran kommer Israel samt alla amerikanska baser och fartyg att vara legitima mål.”
Vissa parlamentsledamöter rusade enligt uppgift mot talarstolen och ropade ”Död åt Amerika”.
Omfattningen och den geografiska spridningen av de nuvarande protesterna kan jämföras med upproret 2022–2023, då enligt människorättsorganisationer mer än 550 personer dödades och omkring 20 000 greps efter Mahsa Aminis död i polisförvar. Även då förekom demonstrationer i stora delar av landet, medan de nuvarande protesterna enligt verifierat material har rapporterats i samtliga 31 provinser och i över 340 städer och samhällen.
En skillnad jämfört med 2022 är den aktuella amerikanska positioneringen. Under protesterna 2022 kritiserade USA Irans regering och införde sanktioner, men framförde inga offentliga hot om militärt våld. I den nuvarande situationen har president Donald Trump offentligt uttalat att USA är ”redo att hjälpa” och bekräftat att militära handlingsalternativ, inklusive flyganfall, har diskuterats, enligt amerikanska medier.
Samtidigt fortsätter internationella medier, däribland BBC, att dokumentera utvecklingen med hjälp av satellitbilder, sjukhusuppgifter, familjerapporter och verifierade videoklipp, då Irans pågående internetnedstängning kraftigt begränsar direkt rapportering från landet.
Spotify stoppar annonser från US Immigration and Customs Enforcement (ICE) efter att USA:s kampanj avslutats