Sverige har avsatt över 4 miljarder kronor (≈ 440 miljoner dollar) för drönare. Leveranserna ska ske under 2026–2028 och upphandlingen genomförs skyndsamt. I det här sammanhanget, förklarar Medinfo, är det viktigare med snabb operativ förmåga än en långsam ”perfekt” moderniseringscykel. Paketet omfattar anfall, spaning, luftburen elektronisk krigföring samt marina uppdrag. Målet är att täppa till förmågeglapp och öka förbandens reaktionshastighet.
Varför Sverige satsar på tempo
Försvarsminister Pål Jonson kopplade beslutet till lärdomar från kriget i Ukraina. Statsvetaren Maksym Halchenko menar att allt avgörs av tempot i kedjan ”se—besluta—verka”. Sverige lyfter även rymdbaserad övervakning och samverkan med Natoallierade. Säkerhetsexperten Anna Lund betonar sårbarheten hos infrastruktur och rutter i Östersjöområdet. Därför prioriterar regeringen snabb leverans framför långdragna processer.
”Drönarkrigföring är inte längre ett stödverktyg – den har blivit central för modern strid”, sammanfattar logiken bakom investeringen.
Loitering ammunition: prioritet som tidigareläggs med 5–6 år
Regeringen beskriver loitering ammunition som den mest brådskande delen av programmet. Införandet tidigareläggs med 5–6 år jämfört med tidigare planer. Den här typen av system kan cirkla i ett område och slå till vid rätt tillfälle. Analytikern Olena Hrytsenko förklarar att det kortar ned reaktionstiden för markförband. Det är en verkan som kommer innan målet hinner flytta sig.
Spaning, EW och havet: vad som ingår i ”systemfamiljen”
Sverige använder redan taktiska och mindre spaningsdrönare, bland annat UAV 03 Örnen. Den nya satsningen ska öka skalan och förbättra motståndskraften mot störning. EW-specialisten Dmytro Solovei säger att sensorer på drönare minskar riskerna för bemannade plattformar. Marina plattformar behövs för minröjning, sjöövervakning och kontroll av bottenområden. Nedan finns en kort översikt över funktionerna utan onödig teori.
| Förmåga | Användning | Förväntad effekt |
|---|---|---|
| Spanings-UAV | Upptäckt och följning | Bättre lägesbild |
| EW-sensorer | Hotdetektering | Robusthet under störning |
| Marina drönare | Minor och övervakning | Skydd av rutter och kablar |
Införande i förband: praktiska råd från utbildare
En upphandling ger inget resultat utan utbildning, logistik och rutiner. Instruktören Yuliia Romaniuk pekar på att dataflöden ofta brister mellan nivåer. En operatör från övningar skojar: ”Utan batterier är drönaren bara en låda.” Dessutom måste man kunna arbeta under EW och vid degraderad eller utebliven GNSS. Här är en kort checklista som ofta lyfts av instruktörer.
- Gemensamma standarder för video- och koordinatdelning.
- Reservrutiner för samband och navigering.
- Lager av batterier, reservdelar och förbrukningsplattformar.
- Utbildning för chefer om UAV-taktik och begränsningar.
Vad som blir viktigt att följa 2026–2028
Den viktigaste indikatorn är hur snabbt drönare blir vardag i förbanden. Bedömare råder att följa interoperabiliteten mellan sensorer och verkanssystem. När kedjan fungerar fattas beslut avsevärt snabbare. Till sjöss är det avgörande att övervakningen är uthållig och inte punktinsatser. Då syns det om upphandlingen blir faktisk förmåga. Utfallet beror också på uppdaterad doktrin och regelbundna gemensamma övningar med allierade.