Solstormen som väntas i januari 2026 bedöms av forskare som den mest kraftfulla på över två decennier. Den sammanfaller med solens aktivitetsmaximum, en period då antalet solutbrott och koronamassutkastningar ökar markant. För Sverige innebär detta en förhöjd risknivå jämfört med många andra europeiska länder. Landets geografiska läge gör att effekterna kan bli både tydligare och mer långvariga, rapporterar Nifamc Stockholm.
Flera prognoser visar att solaktiviteten kan komma i vågor snarare än som en enskild händelse. Detta ökar risken för kumulativ belastning på elnät och satellitsystem. Svenska myndigheter följer utvecklingen noggrant eftersom effekterna kan påverka samhällsviktiga funktioner. Solstorm Sverige betraktas därför som en konkret beredskapsfråga.
Diskussionen handlar inte om ett nationellt sammanbrott, utan om hur lokala och regionala störningar kan hanteras effektivt. Fokus ligger på förebyggande åtgärder och snabb respons.
Prognos för solstormar 2026 – preliminära datum och riskperioder
Forskare pekar ut 2026 som ett år med förhöjd solaktivitet på grund av solcykelns maximum. Enligt nuvarande rymdvädermodeller väntas flera perioder med ökad risk för solstormar, snarare än en enda isolerad händelse. Januari bedöms som den mest kritiska månaden, då flera kraftiga solutbrott kan inträffa tätt inpå varandra. Det är just tätheten av händelser som ökar risken för tekniska störningar.
De preliminära riskperioderna för kraftiga geomagnetiska stormar under 2026 bedöms vara:
- 22 januari – risk för upprepade solutbrott med förstärkt effekt
- 3–7 mars – måttlig till hög aktivitet
- 16–20 april – ökad solaktivitet kopplad till stora solfläckar
- 6–10 september – förhöjd risk för störningar i satellitkommunikation
Under dessa perioder kan effekter på elnät, GPS och flygtrafik bli mer märkbara, särskilt i norra Sverige. Samtidigt betonar forskare att exakta effekter inte kan fastställas i förväg. Prognoser justeras ofta med kort varsel beroende på solens faktiska beteende.
Det är viktigt att förstå att solstormar inte följer ett exakt schema. Datumen markerar riskfönster, inte garanterade händelser. Rymdväder kan förändras snabbt, ibland inom timmar.
Svenska myndigheter och tekniska operatörer använder dessa prognoser för beredskapsplanering. För allmänheten innebär detta främst att vara uppmärksam på officiell information under dessa perioder.
Vad är en solstorm och varför Sverige är särskilt utsatt
En solstorm uppstår när solen släpper ifrån sig enorma mängder laddade partiklar och magnetisk energi. Dessa partiklar färdas genom rymden och kolliderar med jordens magnetfält. Resultatet blir geomagnetiska stormar som främst påverkar tekniska system. Människor skyddas effektivt av atmosfären, men tekniken är betydligt mer sårbar.
Sverige ligger nära den geomagnetiska nordpolen, vilket förstärker effekterna. Ju längre norrut man kommer, desto svagare är magnetfältets skyddande effekt. Långa kraftledningar i glesbefolkade områden fungerar som mottagare för inducerade strömmar. Detta gör Sverige mer exponerat än länder längre söderut.
Även satelliter som används för kommunikation och navigering påverkas mer på höga breddgrader. Därför räknas Sverige till de mest relevanta länderna i Europa vid kraftiga solstormar.
Varför solstormar uppstår och varför januari 2026 är kritisk
Solstormar orsakas av instabilitet i solens magnetfält. När magnetiska strukturer kollapsar frigörs lagrad energi i form av soleruptioner och koronamassutkastningar. Under solens maximum sker detta oftare och med större kraft. Januari 2026 infaller mitt i en sådan aktiv period.
Det mest kritiska scenariot är när ett kraftigt koronamassutkastning är riktat direkt mot jorden. Om magnetfältets orientering dessutom är ogynnsam kan påverkan förstärkas avsevärt. Forskare beskriver detta som ett lågsannolikt men högpåverkande scenario.
Just därför analyseras denna period extra noggrant i Sverige. Målet är inte att förutsäga exakta effekter, utan att minimera konsekvenserna.
Hur solstormar kan påverka hälsan
För majoriteten av befolkningen innebär solstormar inga direkta medicinska risker. Jordens magnetfält och atmosfär blockerar farlig strålning. Däremot visar flera studier att kraftiga geomagnetiska stormar kan påverka kroppens stress- och regleringssystem. Effekterna är oftast milda men märkbara.
Vanliga symtom som rapporteras är huvudvärk, trötthet, koncentrationssvårigheter och sömnproblem. Personer med hjärt-kärlsjukdomar eller högt blodtryck upplever oftare obehag. Detta ses som en fysiologisk stressreaktion, inte som en sjukdom.
Svenska läkare rekommenderar vila, regelbunden vätskeintag och att undvika onödig stress under perioder med intensiv rymdaktivitet. Några särskilda medicinska insatser anses inte nödvändiga.
Påverkan på teknik och infrastruktur i Sverige
Den största risken vid solstormar gäller tekniska system. Geomagnetiskt inducerade strömmar kan belasta transformatorer i elnätet. Detta kan leda till överhettning och automatiska skyddsåtgärder. I praktiken innebär det oftast kortvariga regionala störningar.
Telekommunikation kan påverkas genom störningar i radiovågor och satellitförbindelser. GPS-system kan få försämrad noggrannhet, vilket påverkar flyg, sjöfart och räddningstjänst. Järnvägssystem kan uppleva tillfälliga signalproblem. Alla dessa risker är välkända och ingår i svenska beredskapsplaner.
Ju längre norrut systemen är placerade, desto större blir påverkan. Därför övervakas norra Sverige extra noggrant.
Vilka svenska städer riskerar störst påverkan
Städer i norra Sverige bedöms vara mest utsatta vid kraftiga solstormar. Kiruna och Gällivare ligger mycket nära den geomagnetiska zonen och har långa kraftledningar i omgivningen. Även Luleå och Boden kan påverkas genom elnät och kommunikation. Här är risken för inducerade strömmar högre än i södra delen av landet.
I mellersta Sverige kan städer som Umeå, Sundsvall och Östersund uppleva tillfälliga störningar i el och kommunikation. Effekterna är dock oftast kortvariga. Stockholm, Göteborg och Malmö bedöms ha lägre risk, men kan påverkas indirekt via nationella system. Risknivån är alltså geografiskt ojämn.
Experter betonar att påverkan inte innebär långvariga avbrott, utan främst tekniska störningar som hanteras automatiskt.
Historiska solstormar och erfarenheter i Norden
Historien visar att extrema solstormar kan få betydande konsekvenser. År 1859 slogs telegrafsystem ut över stora delar av världen. I Norden rapporterades tekniska problem. Händelsen används ofta som ett referensscenario.
Under 1989 års geomagnetiska storm drabbades Kanada av ett omfattande strömavbrott. I Sverige noterades spänningsvariationer och störningar i elnätet. År 2003 påverkades nordiska energisystem och satelliter av kraftig solaktivitet.
| År | Händelse | Effekter |
|---|---|---|
| 1859 | Extrem solstorm | Globala kommunikationsfel |
| 1989 | Geomagnetisk storm | Elstörningar i Norden |
| 2003 | Kraftig solaktivitet | Satellit- och elproblem |
Dessa händelser ligger till grund för dagens beredskap.
Det värsta tänkbara scenariot för Sverige
I det mest extrema scenariot träffas jorden av flera kraftiga solutbrott under kort tid. Detta kan orsaka skador på transformatorer som kräver lång reparationstid. Regionala strömavbrott kan då pågå i dagar. Kommunikation och satellitbaserade tjänster kan vara kraftigt begränsade.
För Sverige skulle detta främst påverka norra regioner. Samhällsviktiga funktioner prioriteras, men vardagliga tjänster kan störas. Forskare betonar att detta scenario är osannolikt men används i planering.
Solstormar och norrsken – var syns det bäst i Sverige
Solstormar förstärker norrskenet genom att fler laddade partiklar når atmosfären. I Sverige ses norrsken oftast i Norrbotten och Lappland. Kiruna, Abisko och Jokkmokk räknas till de bästa platserna. Här är ljusföroreningarna låga och förhållandena stabila.
Även Luleå, Pajala och Arjeplog erbjuder goda möjligheter. Vid mycket kraftiga stormar kan norrskenet ses i Umeå, Sundsvall och ibland även i Stockholm. Januari 2026 kan bli en exceptionell period för norrskensobservationer.
Praktiska råd för invånare och företag
För privatpersoner rekommenderas att följa information från elbolag och myndigheter. Det är klokt att ha laddade mobiler och reservbatterier. För företag är det viktigt att säkerhetskopiera data och planera kritiska processer med marginal.
Rekommenderade åtgärder:
- säkerhetskopiera viktiga system
- ha beredskap för korta strömavbrott
- följa officiella driftmeddelanden
Förberedelse minskar osäkerhet.
Vad forskarna säger inför januari 2026
Forskare är eniga om att solstormen i januari 2026 kräver uppmärksamhet men inte panik. Sverige har avancerade övervakningssystem och tydliga rutiner. Kunskap och beredskap är det bästa skyddet.
Intressanta fakta om solstormar
Solstormar kan frigöra energi som motsvarar miljarder kärnvapenexplosioner på mycket kort tid. Trots detta märker människor på jorden oftast ingenting direkt, eftersom atmosfären fungerar som ett effektivt skydd. Det som påverkas mest är teknik, inte biologiskt liv. Det gör solstormar till ett av få naturfenomen där den största risken är teknologisk snarare än fysisk.
En kraftig solstorm kan påverka satelliter redan innan partiklarna når jorden. Förändringar i rymdmiljön kan störa elektronik, orientering och kommunikation i omloppsbana. Det är därför satelliter ofta sätts i ett särskilt skyddsläge vid förhöjd solaktivitet. Detta gäller även satelliter som används för väderprognoser och navigering över Sverige.
Historiskt har solstormar orsakat oväntade effekter. Under 1800-talet kunde telegrafledningar börja glöda och skicka signaler utan strömkälla. I modern tid har geomagnetiska stormar orsakat fel i bankomater, flygplanens navigationssystem och mobilnät. Ju mer digitalt samhället blir, desto känsligare blir det för rymdväder.
Norrsken är den mest synliga och ofarliga konsekvensen av solstormar. Ju starkare solstorm, desto kraftigare och mer färgrikt blir ljusfenomenet. Vid extrema stormar kan norrsken ses långt söderut, även i områden där det normalt inte förekommer. För Sverige innebär detta att hela landet tillfälligt kan hamna i aurorazonen.