Tunnelbanans utbyggnad i Stockholm är nu inne i den mest konkreta fasen på flera decennier: 18 nya stationer, omkring tre mil nya spår, nya bytespunkter i Barkarby, Gullmarsplan, Fridhemsplan och Älvsjö samt en successiv trafikstart från december 2027 till omkring 2035 förändrar hur människor ska resa, bo och arbeta i huvudstadsregionen. Region Stockholm bygger ut nätet mot Barkarby, Arenastaden, Nacka och Söderort, samtidigt som den helt nya Gula linjen mellan Fridhemsplan och Älvsjö får byggstart 2026 och blir Stockholms första moderna tunnelbanelinje med självkörande tåg, rapporterar nifamc.se.
Bakgrunden är både trafikpolitisk och bostadspolitisk. Region Stockholm anger att utbyggnaden ska möjliggöra 130 500 nya bostäder, vilket motsvarar hem för över 300 000 människor, och att hela satsningen finansieras gemensamt av staten, Region Stockholm, Järfälla kommun, Nacka kommun, Solna stad och Stockholms stad med en budget på 55,5 miljarder kronor i 2016 års penningnivå.
Tunnelbanans utbyggnad i Stockholm 2026: vad byggs och varför det påverkar hela regionen
Tunnelbanans utbyggnad i Stockholm handlar inte bara om fler stationer på kartan. Den förändrar balansen mellan innerstad, växande stadsdelar och regionala knutpunkter där pendeltåg, buss, tvärbana, regionaltåg och tunnelbana ska mötas på nya sätt. När Blå linje förlängs till Barkarby får nordvästra Stockholm en starkare koppling till både city och Mälardalen, medan Blå linje till Nacka och Söderort ska avlasta Slussen och den hårt belastade passagen mellan norra och södra Stockholm.
Den största strukturella förändringen kommer ändå i söder. Gul linje mellan Fridhemsplan och Älvsjö skapar en ny tvärförbindelse under staden, med stationer där flera stora trafikslag redan möts eller planeras växa. Fridhemsplan blir en ännu tyngre bytespunkt, Liljeholmen och Årstaberg får starkare roll i södra innerstaden, och Östberga får en ny spårburen koppling till centrala Stockholm.
För resenärerna betyder detta kortare restider på flera sträckor, men också flera år av byggarbeten, avstängningar, sprängningar, omledningar och lokala störningar. Därför är tidplanen viktig: Barkarby kommer först, därefter Arenastaden, sedan Blå linje till Nacka och Söderort, och sist den nya Gula linjen. Det är alltså inte ett enda tunnelbaneprojekt, utan flera parallella stadsprojekt som byggs under samma decennium.
Nya stationer i Stockholms tunnelbana: hela listan och trafikstart
Region Stockholm beskriver den pågående utbyggnaden som 18 stationer och tre mil nya spår. De nya stationerna fördelas på Blå linje till Barkarby, Blå linje till Nacka och Söderort, Grön linje till Arenastaden samt Gul linje mellan Fridhemsplan och Älvsjö.
| Projekt | Nya stationer | Planerad trafikstart | Viktig effekt |
|---|---|---|---|
| Blå linje Akalla–Barkarby | 2 stationer: Barkarbystaden, Barkarby | December 2027 | Kopplar tunnelbana till pendeltåg, buss, regional- och fjärrtåg |
| Grön linje Odenplan–Arenastaden | 3 stationer: Hagastaden, Södra Hagalund, Arenastaden | 2028 | Direktresor till Hagastaden, Karolinska och Arenastaden |
| Blå linje Kungsträdgården–Nacka/Söderort | 7 stationer enligt projektet | 2030 | Avlastar Slussen och stärker kopplingen norr–söder |
| Gul linje Fridhemsplan–Älvsjö | 6 stationer | Byggstart 2026, cirka 9 års byggtid | Ny tvärförbindelse under centrala och södra Stockholm |
Den första tydliga milstolpen blir Blå linje till Barkarby. Där förlängs tunnelbanan från Akalla med två nya stationer: Barkarbystaden och Barkarby. Station Barkarby byggs vid Barkarby pendeltågsstation, intill Veddestabron, vilket gör platsen till en större knutpunkt för tunnelbana, pendeltåg, bussar och regional trafik. Trafikstarten är planerad till december 2027.
Därefter följer Grön linje till Arenastaden med tre stationer: Hagastaden, Södra Hagalund och Arenastaden. Region Stockholm anger trafikstart 2028. Restiden från Arenastaden till T-Centralen beräknas bli 11 minuter, från Hagastaden till T-Centralen 7 minuter och från Södra Hagalund till T-Centralen 9 minuter.
Blå linje till Barkarby: första stora öppningen i tidsplanen
Blå linje till Barkarby är den del av tunnelbanans utbyggnad som ligger närmast trafikstart. Utbyggnaden omfattar cirka fyra kilometer ny tunnelbana under jord från Akalla till Barkarby, med stationerna Barkarbystaden och Barkarby. Region Stockholm anger att trafikstarten ska ske i december 2027.
Barkarby blir inte bara en slutstation. Det blir en bytespunkt där resenärer ska kunna byta mellan tunnelbana, pendeltåg, buss, regionaltåg och fjärrtåg. Den typen av knutpunkt är central i en växande region där bostadsbyggandet inte längre bara sker i innerstaden. Järfälla kommun planerar 14 000 bostäder och tusentals arbetsplatser fram till 2035 i området, enligt projektinformationen.
Station Barkarbystaden byggs på det gamla flygfältet, där nya bostadskvarter, skolor, handel, service, kultur och närhet till natur ska skapa en mer urban miljö. Station Barkarby placeras vid pendeltågsstationen, vilket gör att den får en helt annan funktion än en vanlig tunnelbanestation. För pendlare från nordväst blir det en snabbare koppling in mot T-Centralen, där restiden från Barkarby till T-Centralen beräknas bli 26 minuter.
Grön linje till Arenastaden: Hagastaden, Södra Hagalund och Arenastaden får tunnelbana
Grön linje till Arenastaden är nästa stora etapp i tidsplanen. Linjen förlängs från Odenplan och får tre nya stationer: Hagastaden, Södra Hagalund och Arenastaden. Trafikstarten är planerad till 2028, enligt Region Stockholms projektsida.
Hagastaden får en station som knyter ihop Stockholm och Solna i ett område där bostäder, vård, forskning och arbetsplatser växer tätt inpå varandra. Region Stockholm anger att Hagastaden ska rymma 6 000 bostäder och 50 000 arbetsplatser. Det gör stationen särskilt viktig för Karolinska Universitetssjukhuset, Life Science-miljöerna och de dagliga resorna mellan innerstad och Solna.
Södra Hagalund får en annan roll. Där handlar tunnelbanan om att ge en växande stadsdel bättre koppling till T-Centralen, Odenplan och söderort. Restiden från Södra Hagalund till T-Centralen beräknas bli 9 minuter, vilket gör området betydligt mer tillgängligt för både boende och arbetsplatser.
Arenastaden blir slutstation och får direktkoppling till evenemang, kontor, shopping och bostäder. Restiden från Arenastaden till T-Centralen beräknas bli 11 minuter. Det är en viktig uppgift för kollektivtrafiken eftersom Friends Arena-området och Mall of Scandinavia redan skapar stora publikflöden vid evenemang och helger.
Blå linje till Nacka och Söderort: den mest komplexa ombyggnaden
Blå linje till Nacka och Söderort är ett av de mest komplicerade delprojekten eftersom det både bygger nya stationer och förändrar hur befintliga linjer används. Blå linje förlängs från Kungsträdgården och får två grenar från station Sofia: en österut mot Nacka och en söderut via Gullmarsplan mot Sockenplan, där den kopplas samman med Hagsätragrenen. Trafikstart är planerad till 2030.
På Nackagrenen byggs stationerna Hammarby kanal, Sickla, Järla och Nacka. På Söderortsgrenen ingår Sofia, ny plattform vid Gullmarsplan och station Slakthusområdet innan kopplingen mot Hagsätragrenen. Effekten blir att Hagsätragrenen går från Grön linje till Blå linje när projektet tas i drift.
Det trafikpolitiska målet är tydligt: att avlasta Slussen och öka kapaciteten mellan norra och södra Stockholm. Region Stockholm skriver i projektets frågor och svar att sträckan mellan T-Centralen och Slussen är hårt belastad och att en ny förbindelse behövs för att kunna sätta in fler avgångar mellan norr och söder.
En av de mest tekniskt intressanta stationerna blir Hammarby kanal. Stationen byggs under kanalen och får uppgångar på Södermalm och i Hammarby Sjöstad. Projektsidan anger att stationen blir en fysisk länk mellan Hammarby Sjöstad och innerstaden, med bytesmöjlighet till tvärbanan vid Lumaparken.
”Genomslag är bland våra viktigaste milstolpar.”
— Theresa Millqvist, projektchef för Blå linje till Nacka, i Region Stockholms projektinformation om tunnelbygget.
Gul linje Fridhemsplan–Älvsjö: ny linje, sex stationer och självkörande tåg
Gul linje blir den mest framtidspräglade delen av tunnelbanans utbyggnad. Den byggs som en helt ny tunnelbanelinje mellan Fridhemsplan och Älvsjö, får sex stationer och ska avlasta befintlig kollektivtrafik mellan centrala och södra Stockholm. Byggstarten anges till 2026 och byggtiden uppskattas till cirka nio år.
De sex stationerna är Fridhemsplan, Liljeholmen, Årstaberg, Årstafältet, Östbergahöjden och Älvsjö. Fridhemsplan får en ny plattform under Blå och Grön linje, vilket gör stationen till en ännu tyngre knutpunkt. Liljeholmen, Årstaberg och Älvsjö får förstärkta bytesmöjligheter mot tvärbana, buss och pendeltåg.
Den största nyheten är tekniken. Region Stockholm anger att Gul linje ska byggas med ett nytt trafiksystem och självkörande tåg. I stället för förarhytt i vardera tågände planeras sittplatser med fönster, vilket redan finns i flera internationella tunnelbanesystem men blir nytt för Stockholm.
Vad betyder Gul linje för södra Stockholm
För södra Stockholm är Gul linje särskilt viktig eftersom den skapar en ny förbindelse som inte går via T-Centralen. Det stärker Liljeholmen, Årstaberg och Älvsjö som regionala bytespunkter. Östberga, som länge haft svagare spårburen tillgänglighet än många närliggande områden, får en direkt koppling till tunnelbanenätet. Årstafältet får samtidigt tunnelbana i samband med att en ny stadsdel växer fram.
När kan resenärer börja åka Gul linje
Region Stockholm anger byggstart 2026 och en uppskattad byggtid på cirka nio år. Det innebär att trafikstarten, om tidplanen håller, hamnar omkring mitten av 2030-talet. Den exakta öppningsdagen är ännu inte lika konkret som för Barkarby, Arenastaden och Nacka/Söderort. Därför bör resenärer se Gul linje som nästa stora långsiktiga etapp efter de öppningar som planeras 2027, 2028 och 2030.
Tidsplan 2026–2035: så öppnar tunnelbanan steg för steg
Tidsplanen visar att Stockholms tunnelbana inte öppnar allt samtidigt. Utbyggnaden sker etappvis, vilket betyder att vissa resenärer får nya resvägar redan 2027 medan andra får vänta in i 2030-talet. Den ordningen är viktig för både bostadsplanering, trafikplanering och vardagspendling.
| År | Händelse | Kommentar |
|---|---|---|
| 2026 | Byggstart för Gul linje Fridhemsplan–Älvsjö | Sex stationer, cirka nio års byggtid |
| December 2027 | Trafikstart Blå linje till Barkarby | Barkarbystaden och Barkarby öppnar |
| 2028 | Trafikstart Grön linje till Arenastaden | Hagastaden, Södra Hagalund och Arenastaden öppnar |
| 2028–2030 | Testkörning och systemtester på delar av Blå linje till Nacka | Bana, el, signal och teknik ska testas före öppning |
| 2030 | Trafikstart Blå linje till Nacka och Söderort | Nacka, Södermalm, Gullmarsplan och Hagsätragrenen kopplas om |
| Cirka 2035 | Möjlig trafikstart för Gul linje om byggtiden håller | Fridhemsplan–Älvsjö blir ny tvärförbindelse |
Det finns en viktig reservation: stora infrastrukturprojekt kan få justerade tider. Sprängning, grundvatten, tillstånd, tekniska installationer, säkerhetstester och samordning med befintlig trafik påverkar slutdatum. Men den officiella informationen i juni 2026 ger ändå en tydlig riktning: Barkarby först, Arenastaden därefter, Nacka/Söderort 2030 och Gul linje senare.
Så påverkas vardagen: restider, byten och lokala störningar
För resenärer är den mest konkreta vinsten kortare och enklare resor. Arenastaden får 11 minuter till T-Centralen, Hagastaden 7 minuter och Barkarby 26 minuter. Hammarby kanal får enligt projektinformationen 6 minuter till T-Centralen när Blå linje är i trafik.
Men fram till öppningarna kommer många områden att märka byggskedet. Det handlar om arbetsområden, byggtrafik, tunnelarbeten, betongarbeten, installationer och periodvisa trafikförändringar. På Nackasidan visar den officiella tidplanen exempelvis betongarbeten, byggarbeten, installationer, bana, el, signalsystem, telesystem samt testkörning fram till trafikstart 2030.
För företag, boende och fastighetsägare innebär detta flera år av planeringsfrågor. När en station byggs kan det störa lokalt, men när den öppnar kan den förändra värdet av ett läge. Därför är tunnelbanans utbyggnad både en transportfråga och en stadsutvecklingsfråga.
Expertanalys: varför tunnelbanan byggs där bostäderna växer
Tunnelbanans nya stationer följer inte bara dagens resande. De styr också var framtidens Stockholm ska växa. Hagastaden, Barkarbystaden, Nacka, Årstafältet, Östberga och Älvsjö är exempel på områden där kollektivtrafiken används som verktyg för att möjliggöra tätare stadsutveckling. Region Stockholms egen siffra om 130 500 nya bostäder visar att projektet är lika mycket bostadsinfrastruktur som trafikprojekt.
Ur ett planeringsperspektiv är detta logiskt. Nya bostadsområden utan stark kollektivtrafik skapar bilberoende, trängsel och svagare arbetsmarknadskoppling. Nya stationer däremot gör att fler kan bo längre från innerstaden men ändå nå arbete, utbildning, vård och service utan bil. Det är därför tunnelbanans karta också är en karta över kommande bostadsmarknad.
Den stora risken ligger i genomförandet. Kostnader, tidplaner och lokala störningar måste hanteras så att förtroendet för projektet inte försvagas under byggåren. För resenärer är det slutresultatet som räknas, men för boende nära byggplatserna är vägen dit lika konkret: buller, framkomlighet, byggtrafik och information blir avgörande.
Samtidigt är alternativen begränsade. Stockholm växer, befintliga centrala sträckor är hårt belastade och flera nya stadsdelar kräver hög kapacitet. Därför är tunnelbanans utbyggnad inte ett prestigeprojekt vid sidan av vardagen, utan en del av regionens grundläggande funktion.
Håll dig uppdaterad: nyheter från Stockholm och världen, smarta hälsotips och viktiga analyser – allt på Nifamc.se. Läs också: SL-kort 2026 i Stockholm – priser, zoner och nya regler för resenärer