Sjukpenning 2026 bygger fortfarande på den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, men flera belopp och praktiska regler är viktiga att hålla isär. För en anställd betalar arbetsgivaren normalt sjuklön under de första 14 dagarna, medan Försäkringskassan kan betala sjukpenning från dag 15. Läkarintyg krävs normalt från den åttonde sjukdagen, rapporterar redaktionen Nifamc.se.
Det som fortfarande ofta kallas ”karensdag” för anställda är i själva verket ett karensavdrag. Under 2026 motsvarar avdraget normalt 20 procent av den sjuklön som den anställde skulle få under en genomsnittlig arbetsvecka. För egenföretagare med enskild firma gäller däremot karensdagar enligt andra regler.
Så fungerar sjukpenning 2026
För att kunna få sjukpenning måste sjukdom eller skada påverka arbetsförmågan. Försäkringskassan anger att arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst en fjärdedel och att den försäkrade ska förlora inkomst på grund av att han eller hon inte kan arbeta.
Sjukpenning kan därför beviljas på fyra nivåer:
- 25 procent
- 50 procent
- 75 procent
- 100 procent.
Vilken nivå som blir aktuell beror på hur mycket arbetsförmågan är nedsatt. Ett läkarintyg innebär inte automatiskt att sjukpenning beviljas. Läkaren beskriver sjukdomen, funktionsnedsättningen och hur arbetsförmågan påverkas, medan Försäkringskassan fattar beslut om ersättningen.
Försäkringskassan beskriver själva grunden för ersättningen kortfattat:
”Sjukpenning är ersättning som din patient kan få om hen inte kan arbeta på grund av sjukdom.”
(Försäkringskassan, information till hälso- och sjukvården om intyg för sjukpenning).
Den som samtidigt behöver sätta sig in i andra ersättningar från socialförsäkringen kan även läsa om VAB 2026 och tillfällig föräldrapenning, där SGI också spelar en central roll.
Hur mycket sjukpenning kan man få 2026?
Ersättningen bestäms framför allt av din SGI, sjukpenninggrundande inkomst. SGI motsvarar ungefär den beräknade årliga arbetsinkomsten och används av Försäkringskassan som underlag för bland annat sjukpenning och föräldrapenning.
För 2026 är prisbasbeloppet 59 200 kronor. Den högsta möjliga SGI är 592 000 kronor, alltså tio prisbasbelopp. Den lägsta SGI som anges av Försäkringskassan är 14 200 kronor.
De högsta kalenderdagsberäknade nivåerna för sjukpenning 2026 är:
| Typ av sjukpenning | Högsta/lägsta belopp 2026 |
|---|---|
| 80-procentsnivå, högst | 1 259 kr per dag |
| 75-procentsnivå, högst | 1 180 kr per dag |
| 80-procentsnivå, lägst | 30 kr per dag |
| 75-procentsnivå, lägst | 28 kr per dag |
| Vid hel arbetslöshet, högst | 543 kr per dag |
Beloppen är Försäkringskassans officiella nivåer för 2026. Den faktiska utbetalningen för en enskild person kan vara lägre och påverkas bland annat av SGI, graden av sjukskrivning och vilken typ av ersättningsdag det handlar om. Se Försäkringskassans aktuella belopp.
Det är alltså missvisande att säga att alla sjukskrivna får exakt 80 procent av sin vanliga lön. Det finns både beräkningsregler och ett inkomsttak.
Dag 1–14: arbetsgivaren betalar sjuklön
För en vanlig anställd är det normalt inte Försäkringskassan som betalar under början av sjukperioden.
Principen är:
- Den anställde sjukanmäler sig till arbetsgivaren.
- Arbetsgivaren betalar normalt sjuklön under de första 14 kalenderdagarna.
- Karensavdrag görs från sjuklönen.
- Från dag 8 behövs normalt läkarintyg.
- Om sjukperioden fortsätter kan sjukpenning från Försäkringskassan bli aktuell från dag 15.
Försäkringskassan sammanfattar regeln så här:
”De första 14 dagarna patienten är sjuk betalar arbetsgivaren sjuklön i stället för vanlig lön.”
(Försäkringskassan, Intyg för sjukpenning).
Samma grundmodell gäller för den som driver ett eget aktiebolag och är anställd i bolaget. Aktiebolaget betalar då sjuklön under de första 14 dagarna och sjukpenning kan sökas från dag 15.
För den som planerar att arbeta i Sverige men ännu inte har en etablerad anställning kan reglerna se annorlunda ut. Här finns också en separat genomgång av arbetstillstånd i Sverige 2026.
Karensdag 2026 – egentligen karensavdrag för anställda
Begreppet karensdag lever kvar i vardagsspråket, men för anställda används sedan flera år karensavdrag.
Under 2026 är huvudregeln att karensavdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som arbetstagaren beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
”Karensavdraget är alltid 20 procent av sjuklönen under en genomsnittlig arbetsvecka.”
(Försäkringskassan, Karensavdrag, uppdaterad 28 juli 2026).
Det innebär att karensen inte nödvändigtvis motsvarar lönen för just den första sjukdagen. Avdraget bygger i stället på den genomsnittliga sjuklönen under en arbetsvecka.
Kollektivavtal kan påverka den närmare beräkningen, vilket gör att två personer med liknande månadslön kan få olika praktiskt utfall beroende på arbetstid, schema och kollektivavtal.
Vad händer om man blir sjuk igen?
Vid återinsjuknande inom kort tid kan reglerna skilja sig från en helt ny sjukperiod. Försäkringskassan anger exempelvis för anställda i vissa situationer att ett återinsjuknande inom fem dagar behandlas annorlunda än när mer än fem dagar har gått.
Det är därför klokt att kontrollera den konkreta situationen hos Försäkringskassan, särskilt vid flera korta sjukperioder nära varandra.
Karensdagar för egenföretagare
För den som driver enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag gäller inte exakt samma karenssystem som för en vanlig anställd.
Försäkringskassan skriver:
”Du som har en enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag har karensdagar, inte karensavdrag.”
(Försäkringskassan, Karensavdrag).
Egenföretagare kan ha olika lång karenstid. Försäkringskassan bedömer därefter rätten till sjukpenning utifrån bland annat SGI och hur mycket arbetsförmågan har minskat.
En företagare med aktiebolag befinner sig däremot i en annan situation: personen räknas som anställd i sitt aktiebolag och omfattas därför i grunden av reglerna för anställda.
När krävs läkarintyg 2026?
Läkarintyg behövs normalt från och med sjukdag 8.
Under de första sju dagarna behöver en anställd i normalfallet inget läkarintyg. Från dag åtta krävs medicinskt underlag för fortsatt sjukfrånvaro, om inte särskilda regler gäller i det enskilda fallet.
Läkarintyget ska inte bara innehålla en diagnos. Försäkringskassan behöver information om bland annat funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning samt på vilket sätt sjukdomen påverkar personens förmåga att arbeta.
Det är en central skillnad: diagnosen i sig avgör inte rätten till sjukpenning. Bedömningen gäller konsekvenserna för arbetsförmågan.
Läkare kan ofta skicka intyget elektroniskt. Patienten kan kontrollera på Mina sidor om Försäkringskassan har fått intyget. Om det inte har skickats in kan det i många fall hanteras via 1177.
Läkarintyg betyder inte automatiskt sjukpenning
Det är läkaren som gör den medicinska bedömningen och skriver intyget. Det är däremot Försäkringskassan som avgör om villkoren för ekonomisk ersättning är uppfyllda.
Myndigheten bedömer uppgifterna i läkarintyget tillsammans med annan information i ärendet. För längre sjukskrivningar förändras dessutom bedömningen successivt genom den så kallade rehabiliteringskedjan.
Under de första 90 dagarna bedöms arbetsförmågan i huvudsak i relation till personens vanliga arbete eller annat tillfälligt arbete som arbetsgivaren kan erbjuda. Efter 90 dagar blir bedömningen bredare och efter dag 180 gäller som huvudregel en prövning även mot normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden, med vissa undantag.
Det betyder att samma medicinska tillstånd kan bedömas olika beroende på hur länge sjukperioden har pågått och vilka arbetsuppgifter personen realistiskt kan utföra.
Ny möjlighet 2026: arbetsprövning med hel sjukpenning
En konkret förändring under 2026 gäller möjligheten att prova att arbeta under pågående hel sjukpenning.
Från den 1 mars 2026 kan en anställd som får hel sjukpenning under vissa förutsättningar arbetspröva utan att den fulla sjukpenningen automatiskt påverkas. Arbetsprövningen är frivillig och bygger på en överenskommelse mellan den anställde och arbetsgivaren. Försäkringskassan ska informeras innan arbetsprövningen börjar.
Ulrika Havossar, avdelningschef på Försäkringskassan, beskrev syftet med förändringen:
”Jag tror att arbetsprövning kommer vara en viktig pusselbit för att underlätta återgång i arbete.”
(Försäkringskassan, 19 februari 2026).
Regeln är relevant för personer som annars riskerar att fastna i ett läge där steget från hel sjukskrivning till arbete blir för stort.
Om du är arbetslös eller föräldraledig
För den som saknar arbetsgivare ser processen annorlunda ut. Arbetssökande och vissa föräldralediga ska i stället sjukanmäla sig direkt till Försäkringskassan.
För en föräldraledig kan föräldrapenningen behöva pausas och sjukpenning sökas i stället. Försäkringskassan bedömer då bland annat om sjukdomen gör att personen inte kan ta hand om barnet och om arbetsförmågan i relevant mening är nedsatt med minst en fjärdedel.
Den som deltar i Arbetsförmedlingens etableringsprogram omfattas av ytterligare regler. Vid sjukdom ska frånvaro normalt anmälas till Arbetsförmedlingen första sjukdagen. Läs även om etableringsersättning 2026, belopp och villkor för att skilja den ersättningen från vanlig sjukpenning.
Sjukpenning 2026 – reglerna dag för dag
| Sjukdag | Vad händer normalt för en anställd? |
| Dag 1 | Sjukanmälan till arbetsgivaren |
| Dag 1–14 | Arbetsgivaren betalar normalt sjuklön |
| Början av perioden | Karensavdrag görs |
| Dag 1–7 | Normalt inget läkarintyg |
| Dag 8 | Läkarintyg behövs normalt |
| Dag 15 | Sjukpenning från Försäkringskassan kan bli aktuell |
| Dag 90 | Bedömningen av arbetsförmågan breddas |
| Dag 180 | Som huvudregel prövas arbetsförmågan bredare mot arbetsmarknaden |
Exakta regler kan skilja sig för exempelvis egenföretagare, arbetslösa, studerande och föräldralediga.
Vanliga frågor om sjukpenning 2026
Hur mycket är sjukpenningen 2026?
Beloppet beror på SGI och graden av sjukskrivning. Den högsta kalenderdagsberäknade sjukpenningen på 80-procentsnivån är 1 259 kronor per dag under 2026.
Finns karensdag kvar 2026?
För vanliga anställda används karensavdrag i stället för karensdag. Avdraget motsvarar normalt 20 procent av sjuklönen under en genomsnittlig arbetsvecka. Egenföretagare med exempelvis enskild firma kan däremot ha karensdagar.
Vilken dag behövs läkarintyg?
Normalt från sjukdag 8. Under de första sju dagarna behövs vanligtvis inget läkarintyg.
Vem betalar de första 14 sjukdagarna?
För en anställd betalar arbetsgivaren normalt sjuklön under dag 1–14. Från dag 15 kan sjukpenning från Försäkringskassan bli aktuell.
Hur hög är SGI 2026?
Den högsta möjliga SGI är 592 000 kronor per år 2026. Prisbasbeloppet är 59 200 kronor.
Kan man få halv sjukpenning?
Ja. Sjukpenning kan normalt betalas ut med 25, 50, 75 eller 100 procent beroende på hur mycket arbetsförmågan är nedsatt.
Det här bör du kontrollera när du blir sjuk
För en anställd är huvudregeln enkel: sjukanmäl dig direkt, kontrollera hur karensavdraget beräknas och kontakta vården i tid om sjukperioden ser ut att fortsätta efter den sjunde dagen. Vid längre frånvaro blir både läkarintygets innehåll och Försäkringskassans bedömning av arbetsförmågan avgörande.
Den som vill kontrollera sitt eget ärende bör använda Försäkringskassans information om sjukpenning, eftersom reglerna skiljer sig beroende på om man är anställd, arbetssökande, student, företagare eller föräldraledig.
Håll dig uppdaterad: nyheter från Stockholm och världen, smarta hälsotips och viktiga analyser – allt på Nifamc.se. Läs också: Netflix 2026 är fortfarande streamingens kung – här är filmerna och serierna du inte får missaB5