Freja eID+ 2026 är en statligt godkänd svensk e-legitimation som kan användas för inloggning, identifiering och elektroniska underskrifter i anslutna offentliga och privata tjänster. Tjänsten utfärdas oberoende av bankerna och kan därför vara ett alternativ för personer som saknar BankID eller vill ha en andra e-legitimation. Det rapporterar redaktionen på Nifamc.se med hänvisning till Myndigheten för digital förvaltning, Digg, som listar både Freja+ och Mobilt BankID som godkända e-legitimationer på tillitsnivå 3.
Sedan den 1 januari 2026 ingår Freja+ även i det statliga auktorisationssystemet för elektronisk identifiering. Offentliga aktörer som ansluter sig till systemet får tillgång till de godkända e-legitimationerna och ska erbjuda samtliga alternativ som omfattas av deras anslutning. Digg hade vid starten godkänt både BankID och Freja+ inom systemet.
Det innebär dock inte att Freja automatiskt fungerar på varje svensk webbplats eller hos varje myndighet: den aktuella tjänsten måste vara tekniskt och avtalsmässigt ansluten.
Freja eID+ är godkänd på samma tillitsnivå som BankID
Freja+ har granskats av Digg enligt det svenska tillitsramverket för e-legitimationer. I Diggs aktuella förteckning finns Freja+, Mobilt BankID, BankID på fil och BankID på kort bland e-legitimationerna på tillitsnivå 3. Det är en säkerhetsklass som används när en tjänst behöver kunna lita på att användarens identitet har kontrollerats med hög säkerhet.
”Freja eID Sweden AB uppfyller Diggs krav och kan därmed leverera tjänster inom elektronisk identifiering till offentliga aktörer.”
(Digg, i beslutet om Frejas anslutning till auktorisationssystemet, publicerat den 17 september 2025.)
BankID är fortfarande betydligt mer utbrett. Enligt BankIDs egen statistik hade tjänsten 8,7 miljoner unika användare under 2025. BankID uppgav även att omkring 7 500 tjänster var anslutna under 2024. Freja beskriver i sin tur sin e-legitimation som tillgänglig hos hundratals offentliga och privata e-tjänster samt på ett stort antal fysiska platser.
Skillnaden i räckvidd är central. Freja+ kan användas som ett fullvärdigt alternativ där tjänsten uttryckligen erbjuder Freja, men användaren kan fortfarande behöva BankID på webbplatser, hos företag eller i appar som enbart har integrerat BankID.
Så skiljer sig Freja eID+ från BankID
Freja utfärdas av Freja eID Sweden AB och är inte kopplad till ett bankkonto. BankID utfärdas genom anslutna banker och förutsätter normalt att användaren är kund hos en bank som erbjuder tjänsten. BankID anger också svenskt personnummer som ett grundkrav för utfärdandet.
De viktigaste skillnaderna är:
- Freja+ kan skaffas utan att användaren är kund i en svensk BankID-utfärdande bank.
- BankID accepteras i fler svenska digitala tjänster och används i stor omfattning för bankärenden, betalningar, avtal och myndighetskontakter.
- Freja innehåller ett digitalt ID-kort som kan visas vid fysisk identifiering hos anslutna verksamheter.
- Båda tjänsterna är godkända av Digg på tillitsnivå 3.
- Freja är kostnadsfri för privatpersonen, enligt utfärdarens information.
Freja är därmed inte en kopia av BankID, utan en separat e-legitimation med egna anslutna tjänster, egen registreringsprocess och delvis andra användargrupper.
Vem kan skaffa Freja eID+ under 2026
För svenska medborgare som är folkbokförda i Sverige kan registreringen normalt genomföras med ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort. Freja uppger att de flesta svenska användare som registrerar sig med någon av dessa biometriska handlingar får Plus-nivån direkt efter säkerhetskontrollen.
Registrering med exempelvis körkort eller ett ID-kort utfärdat av Skatteverket kan kräva ett besök hos ett av Frejas registrerade ombud. Enligt Frejas information finns omkring 2 000 ombud där den fysiska identitetskontrollen kan genomföras.
Grundstegen är:
- Ladda ned Freja-appen och registrera e-postadress samt personlig PIN-kod.
- Fotografera eller skanna en giltig identitetshandling.
- Genomför ansiktskontrollen i appen.
- Slutför vid behov identitetskontrollen hos ett Freja-ombud.
- Vänta tills identiteten har verifierats och Freja+ har aktiverats.
Freja kontrollerar enligt sin säkerhetsbeskrivning identitetsuppgifter mot officiella register, däribland Statens personadressregister, SPAR. När registreringen kräver ett fysiskt kontrollmoment utfärdas Plus-nivån efter att kontrollen har godkänts.
”När den fysiska ID-kontrollen är godkänd kan vi utfärda Freja eID Plus till dig.”
(Freja, i företagets officiella beskrivning av säkerhets- och verifieringsprocessen.)
Freja+ för personer med samordningsnummer
Freja har successivt utökat möjligheten för utländska medborgare att registrera sig. Under 2026 kan vissa personer med ett styrkt svenskt samordningsnummer få Freja+ genom att använda ett biometriskt pass eller nationellt ID-kort från ett EU- eller EES-land. Samordningsnumret måste enligt Frejas instruktion vara styrkt efter en identitetskontroll hos Skatteverket.
Digg har dessutom godkänt en särskild Freja-lösning på tillitsnivå 3 för icke-bofasta personer som saknar både svenskt personnummer och samordningsnummer men har ett giltigt pass från sitt hemland. Vilka svenska e-tjänster som accepterar denna variant beror dock på tjänstens tekniska anslutning och vilka identitetsuppgifter den kräver.
Freja uppger att appen stöder pass från fler än 170 länder och territorier. Att ett pass kan registreras i appen betyder samtidigt inte automatiskt att användaren får tillgång till samtliga svenska myndighetstjänster. Olika tjänster kan kräva svenskt personnummer, folkbokföring eller andra registeruppgifter.
Var kan Freja eID+ användas
Freja+ finns som inloggningsalternativ hos flera centrala svenska offentliga tjänster. Freja anger bland annat Skatteverket, 1177, Transportstyrelsen, Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen och Polismyndigheten som exempel på anslutna tjänster. Användaren ska alltid kontrollera den aktuella inloggningssidan, eftersom stödet kan skilja sig mellan olika funktioner inom samma organisation.
Exempel på användningsområden är:
- inloggning i anslutna myndighets- och regiontjänster;
- elektronisk identifiering och godkännande av ärenden;
- elektronisk underskrift hos tjänster som har aktiverat funktionen;
- identifiering med det digitala ID-kortet hos anslutna fysiska aktörer;
- åtkomst till vissa utländska offentliga e-tjänster genom eIDAS.
Freja uppger att det digitala ID-kortet accepteras hos samtliga PostNord-ombud. Appen kan även användas för fysisk identifiering hos andra anslutna verksamheter, men mottagaren ska kontrollera ID-kortets äkthet genom Frejas verifieringsfunktion och inte enbart bedöma bilden på skärmen.
Freja+ kan användas i andra EU-länder
Freja eID Plus är anmäld enligt EU:s eIDAS-regler. EU-kommissionen förde upp e-legitimationen på den officiella förteckningen i februari 2022. Det gör det möjligt att använda Freja+ i utländska offentliga e-tjänster som är anslutna till respektive lands eIDAS-nod och accepterar den svenska legitimationen.
”Även Sverige har anmält svenska e-legitimationer till eIDAS, BankID och Freja+.”
(Digg, i myndighetens information om svenska e-legitimationer i utländska offentliga tjänster.)
För Freja+ kan eIDAS-användningen vara beroende av hur identiteten verifierades. Digg anger att den eIDAS-anmälda varianten omfattar Freja+ som har skaffats genom den fastställda kontrollprocessen, där ett besök hos ombud kan ingå.
När räcker inte Freja eID+
Freja+ ersätter inte BankID överallt. BankID har en betydligt större användarbas och är integrerat i fler privata tjänster, särskilt hos banker, betaltjänster, försäkringsbolag, nätbutiker och företag som tecknar avtal digitalt.
En användare som väljer Freja som enda e-legitimation bör därför kontrollera tre saker:
- om den aktuella myndigheten, banken eller tjänsten visar Freja som inloggningsalternativ;
- om ärendet kräver svenskt personnummer eller folkbokföringsuppgifter;
- om elektronisk underskrift med Freja stöds, inte bara vanlig inloggning.
Sedan 2026 ger Diggs auktorisationssystem offentliga aktörer en gemensam modell för att erbjuda flera godkända e-legitimationer. Anslutningen är dock inte omedelbar för alla kommuner, regioner och andra organisationer. Digg beskriver systemet som frivilligt för flera offentliga aktörer, medan de som ansluter sig ska följa villkoren och erbjuda de e-legitimationer som ingår.
Freja eID+ är därför ett praktiskt alternativ och komplement till BankID under 2026, särskilt för personer utan svenskt bankförhållande eller för användare som vill ha en reservlösning. Den avgörande begränsningen är inte legitimationens statliga godkännande, utan om mottagaren faktiskt har anslutit Freja till sin tjänst.
Håll dig uppdaterad: nyheter från Stockholm och världen, smarta hälsotips och viktiga analyser – allt på Nifamc.se. Läs också: Sverige är NATO-medlem 2026 – här är skyldigheterna för staten, försvaret och samhället