Solna växer snabbt 2026 genom en kombination av befolkningsökning, omfattande bostadsplanering och utbyggd kollektivtrafik. Vid årsskiftet 2025/2026 hade kommunen 86 433 invånare, en ökning med drygt 0,8 procent på ett år, samtidigt som nya projekt för hundratals bostäder har gått vidare i bland annat Ulriksdal, Huvudsta, Ritorp och centrala Solna, som redaktionen på Nifamc.se stads nyhetssida rapporterar.
Utvecklingen handlar inte bara om fler invånare. Solna bygger samtidigt om trafikstråk, planerar för nya förskolor och skolplatser, skapar lokaler för handel och service och förbereder tre nya tunnelbanestationer. Kommunens långsiktiga inriktning är att möjliggöra omkring 800 nya bostäder per år, även om lågkonjunkturen under de senaste åren har gjort att färre byggstarter genomförts än planerat.
Solna hade 86 433 invånare vid ingången av 2026
Solnas folkmängd uppgick till 86 433 personer vid årsskiftet 2025/2026. Det var drygt 0,8 procent fler än ett år tidigare. Kommunens egna underlag visar samtidigt att befolkningen har ökat med 53 procent sedan år 2000, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig ökning på cirka 1,7 procent.
Det gör Solna till en kommun med långvarig och tydlig tillväxt, men siffrorna visar också att utvecklingen inte sker i samma takt varje år. Under 2023 minskade befolkningen med 24 personer eftersom fler flyttade från kommunen än till den. Födelseöverskottet var samtidigt positivt: 1 160 barn föddes och 519 personer avled. Det gav ett födelsenetto på 641 personer, men ett negativt flyttnetto på 709 personer drog ned det totala resultatet.
Åren efter 2023 väntas bostadsbyggandet åter få större betydelse för inflyttningen. I kommunens planeringsunderlag från våren 2026 beräknas befolkningen öka med omkring 1,5–1,7 procent per år under de tre närmaste åren. Prognosen är kopplad till att fler planerade bostäder blir färdiga och kan tas i bruk.
Solnas tillväxt är därför inte en enskild befolkningstopp. Den är resultatet av mer än två decennier av bostadsbyggande, förtätning och etablering av nya arbetsplatser.
Kommunens tidigare befolkningsprognos för perioden 2023–2033 pekade mot 99 039 invånare år 2033. Det skulle innebära en ökning med 13 613 personer jämfört med 2023. Prognosen byggde på ett genomsnittligt årligt flyttnetto på 551 personer och ett födelsenetto på 810 personer.
De viktigaste befolkningssiffrorna är:
- 86 433 invånare vid årsskiftet 2025/2026.
- Drygt 0,8 procents folkökning under 2025.
- 53 procents befolkningsökning mellan 2000 och 2025.
- Cirka 1,7 procents genomsnittlig årlig ökning sedan år 2000.
- Prognostiserad tillväxt på omkring 1,5–1,7 procent per år under de närmaste åren.
- Tidigare prognos: 99 039 invånare år 2033.
Solna är också en av Sveriges mest tätbefolkade kommuner. Statistiska centralbyrån uppgav i mars 2026 att kommunen hade drygt 4 400 invånare per kvadratkilometer. Endast Sundbyberg och Stockholms kommun hade högre befolkningstäthet. SCB sammanställning om befolkningstäthet visar därmed att varje större exploatering i Solna sker i en redan tät stadsstruktur.
Hagastaden blir ett av Solnas största utvecklingsområden
Hagastaden är ett av de projekt som tydligast visar hur Solna och Stockholm växer samman. Stadsdelen byggs på båda sidor om kommungränsen och planeras på sikt rymma omkring 7 000 bostäder. Cirka 3 000 av dessa ska ligga i Solna. Området väntas dessutom kunna få upp till 50 000 arbetsplatser.
I juni 2026 gick den första detaljplanen för den norra delen av Hagastaden i Solna vidare till granskning. Det är ett formellt steg innan planen kan antas. Utvecklingen ska skapa en sammanhängande stadsdel mellan Karolinskaområdet, Solna och Stockholms innerstad, där tidigare trafik- och verksamhetsområden omvandlas till kvarter med bostäder, arbetsplatser, service och offentliga miljöer.
Projektet har särskild betydelse eftersom Hagastaden redan är ett av Sveriges största centrum för vård, medicinsk forskning och life science. Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska Institutet ligger i området, samtidigt som nya företag, forskningsmiljöer och bostäder etableras längs gränsen mellan kommunerna.
Vid Karolinska Institutets campus byggs dessutom 250 bostäder med butiker och service i bottenvåningen mot Solnavägen. Bostäderna får närhet till den kommande tunnelbanestationen Hagastaden. Enligt Solna stad bidrar exploateringsöverenskommelsen också till kommunens medfinansiering av tunnelbanans utbyggnad mot Arenastaden.
Hagastaden är inte ett isolerat bostadsområde. Planeringen förenar bostäder, forskning, sjukvård, arbetsplatser och kollektivtrafik i samma del av staden.
De tre nya stationerna Hagastaden, Södra Hagalund och Arenastaden planeras enligt kommunens remissunderlag att tas i bruk i slutet av 2028. Stationerna är en del av tunnelbanans Gula linje från Odenplan till Arenastaden och ska ge Solna fler direkta förbindelser med Stockholms centrala delar.
När tunnelbanan öppnar får flera av Solnas största utvecklingsområden spårbunden trafik inom gångavstånd. Det gäller särskilt norra Hagastaden, Hagalund och Arenastaden. För bostadsprojekten innebär det att fler bostäder kan planeras i kollektivtrafiknära lägen utan att all ny trafik behöver hanteras med bil.
Upp till 700 bostäder planeras i Ulriksdal
Ett av de största nya projekten som presenterats under 2026 ligger i Ulriksdal. Kommunstyrelsen beslutade den 3 juni att gå vidare med planeringen av omkring 700 bostäder på kommunens fastighet Järva 2:2 och Klöverns intilliggande fastighet Startboxen 3. Mellan 250 och 300 bostäder ska kunna byggas på stadens mark.
Projektet ska också pröva möjligheten att bygga en förskola med sex avdelningar. Minst 25 procent av bostäderna ska vara lägenheter med fyra rum och kök eller större. Det kravet ska ge området fler bostäder som kan användas av familjer och hushåll som behöver större lägenheter.
Delar av den befintliga bebyggelsen kan bevaras och integreras i projektet. Kommunen har pekat ut detta som en möjlighet att minska klimatpåverkan jämfört med att riva allt och bygga nytt från grunden.
”Det här är en viktig utveckling av Ulriksdal där vi skapar fler bostäder i ett kollektivtrafiknära läge.”
(Sara Kukka-Salam, kommunstyrelsens ordförande, i Solna stads pressmeddelande den 3 juni 2026.)
Ulriksdal har redan pendeltågsstation och ligger nära både E4 och flera bussförbindelser. Det nya projektet ska enligt kommunen bidra till att göra stadsdelen mer sammanhängande, med förbättrade kopplingar, lokal service och ett tydligare stadsmässigt stråk.
Markanvisningsavtalet gäller i två år. Därefter ska det ersättas av en exploateringsöverenskommelse när detaljplanen antas och kommunen fattar beslut om genomförandet. Det innebär att de 700 bostäderna ännu befinner sig i planeringsfas och inte har ett fastställt inflyttningsdatum.
Fler hyresrätter planeras i Huvudsta och centrala Solna
I Huvudsta gick ett projekt med upp till 125 hyresrätter vidare i februari 2026. Detaljplanen omfattar fyra bostadshus längs Jungfrudansen och totalt omkring 125 lägenheter. Därutöver planeras 14 bokaler, det vill säga bostäder som kan kombineras med mindre verksamheter.
Planeringen omfattar även lokaler i bottenvåningarna, mobilitetstjänster och förbättringar i den omgivande stadsmiljön. Utanför själva planområdet ska kvartersparken rustas upp. Gång- och cykeltunneln ska förbättras och en ny trappa ska skapa en närmare förbindelse till Huvudsta centrum.
”Fler hyresrätter i Huvudsta gör det möjligt för fler att hitta ett hem här.”
(Sara Kukka-Salam, i Solna stads information om detaljplanen den 17 februari 2026.)
Ytterligare hyresrätter planeras nära Solna station. I juni gick kommunen vidare med en markanvisning till Bostadsstiftelsen Signalisten för omkring 90–120 bostäder vid Kolonnvägen. Området ligger nära både pendeltåget och den kommande tunnelbanan.
Marken används i dag huvudsakligen för parkering och tillfälliga bostadspaviljonger. Planen är att ersätta dessa med permanenta bostäder och lokaler i bottenvåningen. Alla lägenheter ska upplåtas som hyresrätter genom Signalisten. En fjärdedel ska vara fyrarumslägenheter eller större. Projektet kan även innehålla LSS-lägenheter och sociala bostäder utifrån kommunens behov.
Ett annat projekt i centrala Solna omfattar omkring 180 bostäder samt kontor, handel och service. Cirka 120 av bostäderna ligger på kommunägd mark och ska utvecklas av Signalisten, medan resterande delar utvecklas av Vasakronan.
De aktuella hyresrättsprojekten visar att kommunens planering inte enbart gäller bostadsrätter. I flera av 2026 års beslut har kommunen angett upplåtelseform, andel stora lägenheter och behovet av bostäder för grupper som har svårt att hitta en lämplig bostad på den ordinarie marknaden.
Ritorp får bostäder, förskola och lokaler
I Ritorp godkände byggnadsnämnden i maj 2026 en detaljplan som möjliggör 175 hyresrätter. Planen omfattar dessutom en ny förskola och lokaler för verksamheter i byggnadernas bottenvåningar. Efter byggnadsnämndens beslut skickades planen vidare till kommunstyrelsen för antagande.
Projektet berör delar av fastigheterna Järva 4:9 och Järva 4:11. Förutom bostadsbyggandet ingår åtgärder i parkmiljön, vilket innebär att förändringen inte begränsas till de nya husen. När förskola och verksamhetslokaler planeras samtidigt kan området få service som motsvarar den ökade befolkningen.
Det är en återkommande modell i Solnas nyare detaljplaner. Bostäder kombineras med förskolor, lokaler och förbättrade gång- och cykelförbindelser. Syftet är att nya kvarter inte enbart ska bestå av lägenheter utan även innehålla funktioner som behövs i vardagen.
Järvastaden fortsätter byggas ut
Kommunfullmäktige godkände i juni 2026 detaljplanen för Skogsstjärnan 2 med flera i Järvastaden. Planen möjliggör nya bostäder, en utbyggnad av Järvastadens skola och en omvandling av en del av Enköpingsvägen till en mer stadsmässig gata.
Järvastaden har vuxit i etapper under flera år och ligger delvis i Solna och delvis i Sundbyberg. Den nya planen fortsätter utbyggnaden på Solnas sida och kopplar bostadsbyggandet till ett konkret behov av större skolkapacitet.
Enköpingsvägen har traditionellt fungerat som en bred trafikled. När delar av vägen byggs om till stadsgata skapas förutsättningar för säkrare passager, tydligare gång- och cykelstråk och bebyggelse som ligger närmare gatan.
I kommunens redovisning till en statlig utredning angavs att Järvastaden på längre sikt kan få omkring 1 000 ytterligare bostäder. Samma underlag beskrev 25–30 pågående detaljplaner i hela Solna.
Nya radhus prövas i Bergshamra
I Bergshamra planeras ett mindre projekt med radhus på kommunägd mark mellan befintliga bostäder och infrastrukturen längs E18 och Roslagsbanan. Bostäderna ska kunna upplåtas som bostadsrätter eller säljas som äganderätter.
Projektet kräver att den nuvarande båtuppläggningsplatsen flyttas till en annan plats i närområdet. I planeringen ska hänsyn tas till kulturmiljövärden, värdefulla träd och andra naturvärden.
Bergshamra skiljer sig från flera andra tillväxtområden eftersom stadsdelen ligger nära Nationalstadsparken och innehåller omfattande natur- och kulturmiljöer. Därför är exploateringens placering och omfattning särskilt känslig jämfört med byggande på redan hårdgjorda parkerings- eller verksamhetsytor.
Solna planerar för omkring 800 bostäder per år
Solna stads långsiktiga inriktning är att möjliggöra i genomsnitt 800 nya bostäder per år i olika boende- och upplåtelseformer. Kommunens årsredovisning för 2025 visar samtidigt att lågkonjunkturen minskade byggtakten. Färre projekt startade och antalet färdigställda bostäder låg under den normala nivån.
Det betyder att planerade bostäder och färdigställda bostäder måste skiljas åt. Ett beslut om markanvisning innebär att en byggherre får möjlighet att utveckla ett projekt. En detaljplan som går ut på granskning kan fortfarande ändras. Först efter att planen har antagits, vunnit laga kraft och bygglov beviljats kan byggandet påbörjas.
De viktigaste stegen är normalt:
- Markanvisning eller planuppdrag.
- Samråd och granskning av detaljplanen.
- Politiskt beslut om att anta planen.
- Eventuell rättslig prövning.
- Bygglov, byggstart och färdigställande.
Det stora antalet projekt som presenterats under 2026 innebär därför inte att alla bostäder blir inflyttningsklara samma år. Planeringen visar däremot var kommunen avser att skapa kapacitet för framtida befolkningstillväxt.
Den faktiska byggtakten avgörs av detaljplaneprocesser, räntor, produktionskostnader, efterfrågan och byggherrarnas möjligheter att finansiera projekten.
Region Stockholms beräkning av det långsiktiga bostadsbehovet anger ett demografiskt behov på omkring 708 bostäder per år i Solna under den analyserade perioden. Den regionala utvecklingsplaneringen har samtidigt angett ett mål på cirka 800 bostäder årligen.
Det ligger nära kommunens egen inriktning och visar att målet inte enbart bygger på lokala ambitioner. Det är kopplat till det beräknade behovet i hela Stockholmsregionen, där befolkning och arbetsmarknad sträcker sig över kommungränserna.
Arbetsplatserna är en central del av tillväxten
Solna är inte bara en bostadskommun. Hagastaden, Arenastaden, Karolinskaområdet och flera större kontorsområden gör att ett stort antal människor reser in till kommunen varje arbetsdag.
Hagastaden väntas på sikt kunna rymma upp till 50 000 arbetsplatser. Arenastaden innehåller redan kontor, handel, hotell, evenemangsverksamhet och Strawberry Arena. I området runt Solna station planeras ytterligare bostäder och lokaler samtidigt som den nya tunnelbanan byggs.
Kommunens förslag till en ny stadskärna omfattar fler bostäder och arbetsplatser, handel i bottenvåningarna, mer grönska och bättre förbindelser till närliggande stadsdelar. Under våren 2026 genomfördes en medborgardialog om förslaget.
När bostäder och arbetsplatser byggs på samma plats kan fler resor ske med kollektivtrafik, cykel eller till fots. Samtidigt ökar belastningen på stationer, gator, skolor, parker och annan kommunal service. Tillväxten kräver därför investeringar som går utanför själva bostadskvarteren.
Fler äldre förändrar behovet av kommunal service
Solnas befolkning växer, men åldersgrupperna utvecklas olika. Kommunens planeringsunderlag för 2026–2028 beskriver ett minskat antal barn och ungdomar samtidigt som antalet äldre ökar snabbt.
Det påverkar hur kommunen behöver planera skolor, förskolor, äldreomsorg och bostäder. Ett område kan få fler invånare totalt samtidigt som antalet barn i en viss ålder minskar. Därför kan kommunen behöva bygga ut skolor i snabbt växande stadsdelar men samtidigt anpassa kapaciteten i andra delar av staden.
Region Stockholms långsiktiga prognos visar samma övergripande förändring. Antalet personer som är 80 år eller äldre i länet väntas öka med drygt 50 procent fram till 2032.
Det innebär ett växande behov av tillgängliga bostäder, hemtjänst, vård, kollektivtrafik och mötesplatser. Bostadsplaneringen behöver därför omfatta både mindre lägenheter, familjebostäder, LSS-boenden och bostäder som fungerar för äldre personer.
Solnas tillväxt fortsätter efter 2026
De beslut som fattats under 2026 visar att Solnas stadsutveckling går vidare på flera fronter samtidigt. Hagastaden byggs ut med bostäder och arbetsplatser. Ulriksdal kan få omkring 700 bostäder. Nya hyresrätter planeras i Huvudsta, Ritorp och nära Solna station. Järvastaden får fler bostäder och en större skola.
På längre sikt har kommunen beskrivit utvecklingsmöjligheter för omkring 3 000 bostäder i norra Hagastaden, cirka 1 400 i Skytteholm och Huvudsta, omkring 850 i Ekelund och cirka 1 000 i Järvastaden. Ekelund kan enligt kommunens underlag få ytterligare flera tusen bostäder i ett senare skede.
Kommunens befolkning har redan vuxit från drygt 56 000 invånare omkring år 2000 till 86 433 vid ingången av 2026. Med den prognostiserade tillväxten kan Solna närma sig 100 000 invånare under det kommande årtiondet, men tidpunkten beror på hur snabbt bostadsprojekten faktiskt genomförs.
”Nya hyresrätter i ett såpass centralt och kollektivtrafiknära läge gör det möjligt för fler att få ett boende i Solna.”
(Jimmy Blomqvist Larsson, Signalistens styrelseordförande, i Solna stads information den 18 juni 2026.)
För den som bor eller planerar att flytta till Solna är utvecklingen särskilt märkbar kring Hagastaden, Arenastaden, Hagalund, Ulriksdal, Järvastaden och Huvudsta. Där koncentreras en stor del av bostadsbyggandet och de viktigaste investeringarna i kollektivtrafik.
De kommande åren blir avgörande för hur snabbt planerna omsätts i färdiga bostäder. Befolkningsprognoserna pekar uppåt, men tillväxten kräver att bostäder, skolor, förskolor, omsorg, parker och trafiklösningar byggs ut i samma takt. Solna växer därför inte genom ett enda projekt, utan genom ett stort antal sammanlänkade beslut som förändrar hela kommunen.
Håll dig uppdaterad: nyheter från Stockholm och världen, smarta hälsotips och viktiga analyser – allt på Nifamc.se. Läs också: Bästa fikaställen i Stockholm 2026 – 12 kaféer du inte får missa