Sveriges stöd till Ukraina 2026 omfattar vapen, stridsflyg, luftförsvar, ammunition, militär utbildning, humanitär nödhjälp, energisystem och finansiering av återuppbyggnad. Sedan februari 2022 har Sverige avsatt omkring 155 miljarder kronor i militärt och civilt stöd, rapporterar Nifamc.se med hänvisning till literat-program. Av beloppet utgör cirka 128 miljarder kronor militärt stöd och cirka 27 miljarder civilt stöd, inklusive humanitära insatser.
Under 2026 har tyngdpunkten legat på Ukrainas luftförsvar, långräckviddiga kapacitet och tillgång till ammunition. Samtidigt har Sverige beslutat om riktade stöd till livsmedel, bostäder, sjukvård, barns skolgång, energiförsörjning och den ukrainska statsbudgeten. Stödet fördelas genom bilaterala leveranser, svenska myndigheter, FN-organ, Röda Korset, Världsbanken och internationella försvarssamarbeten.
Militärt stöd: Gripen och luftförsvar prioriteras
Sveriges ram för militärt stöd till Ukraina uppgår till sammanlagt 80 miljarder kronor för 2026 och 2027, med 40 miljarder kronor avsatta per år. Enligt regeringens redovisning omfattar det svenska militära stödet totalt 22 paket med försvarssystem, utbildningsinsatser och ekonomiska bidrag till internationella initiativ.
Det största beslutade paketet är stödpaket 22, värderat till cirka 25,2 miljarder kronor. Paketet presenterades den 28 maj 2026 och fokuserar främst på stridsflyg och förstärkt luftförsvar.
Ukraina meddelade samtidigt sin avsikt att köpa upp till 20 nya Gripen E/F. Sverige planerar dessutom att donera en division med upp till 16 JAS 39 Gripen C/D ur Försvarsmaktens befintliga flotta, under förutsättning att ett avtal om köp av Gripen E/F ingås.
Donationen omfattar utbildning, underhåll och kvalificerad ammunition. Regeringen har angett IRIS-T, AMRAAM och den långräckviddiga roboten Meteor som exempel på ammunition som kan ingå. De första Gripen C/D beräknas enligt beslutet kunna användas för att försvara Ukrainas luftrum under 2027, medan leveranserna av nya Gripen E/F planeras börja före 2030.
Stödpaket 22 innehåller bland annat:
- upp till 16 JAS 39 Gripen C/D med ammunition, utbildning och underhåll;
- möjlighet för Ukraina att köpa upp till 20 Gripen E/F;
- artilleriammunition och stöd till långräckviddiga vapensystem;
- materiel för elektromagnetisk krigföring;
- innovationsprojekt och samarbete mellan svensk och ukrainsk försvarsindustri;
- bidrag till internationella fonder och Ukrainas civila försvar.
Det föregående stödpaketet, nummer 21, presenterades den 19 februari 2026 och uppgick till närmare 12,9 miljarder kronor. Av detta avsattes 4,3 miljarder till nytillverkad luftförsvarsutrustning, 3 miljarder till ammunition, utbildning och försörjning samt 5,6 miljarder till långräckviddig kapacitet, innovation och ekonomiska bidrag.
Systemen ska kombinera eldrör, robotar, sensorer, störutrustning och ledningssystem för att skydda större områden mot drönare, robotar och andra luftburna hot. Regeringen uppger att paketen utformas utifrån de prioriteringar som Ukraina lämnar till sina partnerländer.
”Sverige kommer att stå vid er sida och fortsätta stödja Ukraina så länge det krävs.”
(Överbefälhavare Michael Claesson vid ett besök med ukrainska företrädare, april 2026.)
Sverige deltar även i utbildningen av ukrainska soldater och instruktörer. Svenska officerare har tjänstgjort inom den brittiskledda insatsen Interflex, medan personal från Hemvärnet under 2026 har deltagit i utbildningsinsatsen Legio i Polen.
Försvarsmakten uppger att tiotusentals ukrainska soldater, officerare och instruktörer har utbildats inom de internationella program där Sverige medverkar.
Humanitärt stöd går till mat, värme, bostäder och barn
Det civila svenska stödet sedan februari 2022 uppgick den 2 juli 2026 till omkring 27 miljarder kronor. Regeringen har samtidigt gjort ett långsiktigt åtagande om minst 10 miljarder kronor per år i biståndsfinansierat civilt stöd under 2026 och 2027 samt minst 10,5 miljarder kronor 2028.
Den 24 februari presenterades ett särskilt humanitärt paket på 230 miljoner kronor. Pengarna fördelas mellan FN livsmedelsprogram WFP, FN flyktingorgan UNHCR, Unicef, Internationella Rödakorskommittén och Rädda Barnen. Insatserna omfattar mat, värme, tillfälliga bostäder, skolskydd, sjukvård och psykosocial hjälp.
Fördelningen är följande:
- WFP får 75 miljoner kronor för livsmedelsstöd till omkring 600 000 människor nära fronten, stöd till bagerier och kontantbidrag för matinköp.
- UNHCR får 75 miljoner kronor till boende, filtar, sovsäckar, vinterkläder och psykosocialt stöd för människor som tvingats lämna sina hem.
- Unicef får 65 miljoner kronor till barns skolgång, skyddsrum i skolor, reparationer av bostäder och uppvärmningsutrustning.
- ICRC får 10 miljoner kronor till läkemedel, vårdutrustning, eftersökning av saknade och värmeenheter.
- Rädda Barnen får 5 miljoner kronor till barns psykiska hälsa, uppvärmning och fortsatt undervisning.
”Stödpaketet ska stärka Ukrainas motståndskraft och ge hopp till dem som är mest utsatta.”
(Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa när paketet presenterades den 24 februari 2026.)
I mars tillkom ett paket på omkring 240 miljoner kronor. Av detta går 150 miljoner kronor till Ukrainska Röda Korsets humanitära verksamhet. Resterande stöd riktas bland annat till skolmat i frontnära områden, familjebaserad omsorg för barn och behandling av krigsrelaterad psykisk ohälsa. Mottagare är även WFP, Unicef, OperationAid och Gen.Ukrainian.
Energi, statsbudget och återuppbyggnad får miljardbelopp
Sveriges civila stöd omfattar också Ukrainas energisektor, ekonomiska stabilitet och offentliga tjänster. Den 26 juni godkände regeringen ett energipaket på omkring 1,5 miljarder kronor för 2026. Pengarna ska användas till reparationer, ny energiproduktion, materiel och förbättrad kärnsäkerhet inför vintern.
Den 16 juli beslutade regeringen dessutom att bidra med 1,4 miljarder kronor till en ny krisfacilitet inom Världsbanken. Den svenska finansieringen ska enligt regeringen möjliggöra nya lån på cirka 4,2 miljarder kronor till Ukraina för återuppbyggnad och ekonomisk återhämtning. Medlen ska bland annat bidra till att upprätthålla offentlig verksamhet, energisystem och löneutbetalningar inom samhällsviktiga sektorer.
”För att Ukraina ska kunna fortsätta betala ut löner till sin sjukvårdspersonal och hålla elnätet intakt krävs ett omfattande stöd.”
(Benjamin Dousa i samband med beslutet om Världsbankens krisfacilitet den 16 juli 2026.)
Sverige hade redan den 29 maj ställt ut en separat garanti till Världsbanken som möjliggör ett lån på cirka 2,5 miljarder kronor. Lånet är avsett för grundläggande offentliga utgifter i den ukrainska statsbudgeten.
Det civila stödet finansierar även reparationer av bostäder och infrastruktur, demokratiska reformer, rättsstatliga institutioner och Ukrainas anpassning till EU regelverk. Den svenska strategin för återuppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina 2023–2027 omfattar 9 miljarder kronor och genomförs av Sida, Svenska institutet och Folke Bernadotteakademin. Sverige har hittills lämnat stöd inom 28 av de 35 förhandlingskapitel som ingår i Ukrainas EU-process.
Den samlade svenska insatsen 2026 kombinerar därmed omedelbara leveranser till Ukrainas försvar med fleråriga åtaganden för humanitär hjälp, energi, samhällsservice och återuppbyggnad.
Håll dig uppdaterad: nyheter från Stockholm och världen, smarta hälsotips och viktiga analyser – allt på Nifamc.se. Läs också: Sverige är NATO-medlem 2026 – här är skyldigheterna för staten, försvaret och samhället