Sverige skärper migrationsregler och ger myndigheterna större möjlighet att neka eller återkalla uppehållstillstånd när en utlännings “vandel”, alltså levnadssätt, bedöms brista, rapporterar redaktionen för nifamc.se med hänvisning till Reuters. Riksdagen sade den 15 juni 2026 ja till regeringens förslag om skärpta och tydligare krav på vandel, och lagändringarna ska i huvudsak börja gälla den 13 juli 2026.
Beslutet innebär att prövningen inte bara ska handla om formella tillståndsvillkor eller brottsliga domar. Även omständigheter som obetalda skulder, svartarbete, bristande efterlevnad av myndighetsbeslut, säkerhetshot eller kopplingar till extremistiska miljöer kan vägas in när Migrationsverket bedömer om en person ska få stanna i Sverige. Regeringen beskriver reformen som en del av en bredare omläggning av migrationspolitiken, medan oppositionen och rättighetsorganisationer varnar för otydlighet, rättsosäkerhet och diskriminerande effekter.
Vad riksdagen har beslutat
Riksdagens beslut bygger på proposition 2025/26:264, “Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd”. I regeringens egen sammanfattning anges att en utlännings levnadssätt i ökad utsträckning ska kunna beaktas både när ett uppehållstillstånd beviljas och när ett redan beviljat tillstånd kan återkallas. Det huvudsakliga syftet är enligt propositionen att skapa större möjligheter att avlägsna personer från Sverige på grund av brister i deras vandel.
Socialförsäkringsutskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionsyrkandena. I betänkandet fanns sex reservationer från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. Utskottet noterade också att ärendet skulle avgöras trots att betänkandet varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före behandlingen.
Reformen träffar flera typer av tillståndsprövningar. Det handlar både om nya ansökningar och situationer där myndigheter i efterhand får skäl att ompröva ett tillstånd. Enligt Riksdagens aktuella beslut ska lagändringarna i huvudsak träda i kraft den 13 juli 2026, medan en särskild bestämmelse i 7 kap. 3 d § utlänningslagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Det centrala i beslutet är inte att varje skuld eller varje administrativ brist automatiskt leder till utvisning. Prövningen ska fortsatt göras i enskilda ärenden. Men lagen sänker tröskeln för att myndigheter ska kunna väga in beteenden som tidigare inte alltid räckte för att neka eller återkalla tillstånd.
Det kan enligt Migrationsverkets egen sammanställning handla om:
– brottslighet eller annan misskötsamhet,
– underlåtenhet att följa lagar eller myndighetsbeslut,
– obetalda skulder,
– agerande som bedöms innebära säkerhetshot,
– omständigheter som påverkar prövningen av personens rätt att vistas i Sverige.
Regeringens linje: den som inte sköter sig ska inte räkna med att stanna
Migrationsminister Johan Forssell har drivit reformen som en del av regeringens hårdare linje i migrationspolitiken. När förslaget presenterades i mars sade han enligt Reuters: “Den som inte anstränger sig för att sköta sig ska inte heller räkna med att få stanna.” Uttalandet gjordes i samband med att regeringen lade fram förslaget om skärpta vandelskrav inför den fortsatta lagstiftningsprocessen.
Regeringens argument är att dagens regelverk har varit för snävt. Enligt propositionen ska brister i levnadssättet få större betydelse för möjligheten att vistas i Sverige.
Det handlar om att knyta uppehållstillstånd tydligare till skötsamhet, rättslig efterlevnad och respekt för svenska myndighetsbeslut.
I praktiken blir Migrationsverket den myndighet som ska hantera prövningarna. Myndigheten kan få information från andra myndigheter, granska tillståndsärenden och fatta beslut som sedan kan överklagas till migrationsdomstol. Det innebär att en person som förlorar ett tillstånd inte saknar rättsmedel, men processen kan ändå få stora konsekvenser redan innan domstolsprövningen är avslutad.
Samtidigt kommer beslutet i ett politiskt läge där Sverige på kort tid har genomfört flera migrationsskärpningar. Den 9 juni 2026 röstade riksdagen för att permanenta uppehållstillstånd ska avskaffas för personer i behov av skydd, långvarigt bosatta och deras anhöriga. Den reformen ska enligt riksdagen ingå i anpassningen till EU:s migrations- och asylpakt.
Kritiken: otydligt begrepp och risk för rättsosäkerhet
Kritiken mot lagen handlar främst om att begreppet vandel uppfattas som brett och svåravgränsat. Motståndare menar att personer kan få sina livsavgörande migrationsbeslut påverkade av handlingar som inte är brott, eller av beteenden som inte är tydligt definierade i lagtexten.
Civil Rights Defenders har varnat för att lagen lämnar människor osäkra på vilka handlingar eller uttalanden som kan användas mot dem.
Organisationen ser reformen som ett hot mot förutsebarheten i rättssystemet, särskilt eftersom den kan påverka personer som redan byggt ett liv i Sverige.
Oppositionens reservationer visar att kritiken inte bara kommer från civilsamhället. Socialdemokraterna och Centerpartiet reserverade sig kring begreppet vandel, medan Centerpartiet också invände mot återkallelse på grund av icke-brottsligt beteende eller mindre förseelser. Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig mot regeringens lagförslag i sin helhet.
Kärnfrågan blir hur långt staten får gå när den kopplar rätten att vistas i landet till ett bredare krav på skötsamhet. Om prövningen handlar om konkreta säkerhetshot, allvarlig kriminalitet eller systematiskt missbruk av regelverk är stödet politiskt starkare. Om samma lag används för mindre skulder, oklara associationsbedömningar eller administrativa misstag blir konflikten större.
Vad kan räknas som bristande vandel
Lagen innehåller inte en enkel uttömmande lista där varje förbjudet beteende räknas upp. Det är en central orsak till debatten. Regeringen och myndighetsinformationen pekar däremot ut flera kategorier som kan bli relevanta vid prövning.
Exempel som nämns i det offentliga underlaget är:
– obetalda skulder hos Kronofogden,
– svartarbete eller arbete utan korrekt tillstånd,
– skatteundandragande,
– brottslighet,
– kopplingar till extremistiska organisationer,
– underlåtenhet att följa myndighetsbeslut,
– agerande som bedöms hota allmän ordning eller säkerhet.
Det avgörande blir hur Migrationsverket och migrationsdomstolarna tolkar reglerna efter ikraftträdandet. En enskild skuld behöver inte nödvändigtvis väga lika tungt som systematiskt skattefusk eller säkerhetsrelaterade uppgifter. Men när lagen öppnar för att flera icke-brottsliga omständigheter kan vägas samman ökar utrymmet för bedömningar.
Det är just detta utrymme som kritikerna pekar på. För en person med tillfälligt tillstånd kan risken för återkallelse påverka vardagliga beslut: om man vågar kontakta myndigheter, överklaga beslut, söka vård, byta arbete eller anmäla en arbetsgivare som utnyttjar svartarbete. Sådana indirekta effekter är svåra att mäta i lagtexten men kan bli centrala i praktiken.
Beslutet ingår i en större migrationsomläggning
Riksdagens beslut kommer inte isolerat. Sverige har sedan Tidöavtalet 2022 rört sig mot en betydligt stramare migrationspolitik, där regeringen med stöd av Sverigedemokraterna vill minska invandringen, öka återvändandet och göra tillfälliga tillstånd till huvudregel.
Migrationsverket beskriver 2026 som ett år med flera parallella förändringar: skärpta krav på vandel, förändrade regler om återvändande, utökade möjligheter att använda biometriska uppgifter och en skyldighet för sex myndigheter att underrätta polisen vid misstanke om att en person saknar rätt att vistas i landet. Vård, skola, socialtjänst och bibliotek är undantagna från den underrättelseskyldigheten.
Även på EU-nivå rör sig migrationspolitiken i samma riktning. EU:s institutioner har arbetat vidare med regler som ska göra det lättare att verkställa återvändanden och hantera avvisade asylsökande.
Reuters rapporterade i samband med den svenska lagen att EU-lagstiftare och regeringar också har enats om nya regler som kan göra det möjligt att sända migranter med avslag till center i tredjeländer, även om sådana regler fortsatt kräver slutligt godkännande.
För Sverige betyder detta att den nationella lagstiftningen sammanfaller med en bredare europeisk trend: fler kontrollinstrument, hårdare krav på återvändande och större vikt vid säkerhets- och ordningsargument. Skillnaden ligger i detaljerna. Den svenska vandelsregeln går in i den enskilda personens levnadssätt och kan därför få konsekvenser även utan fällande brottmålsdom.
Håll dig uppdaterad: nyheter från Stockholm och världen, smarta hälsotips och viktiga analyser – allt på Nifamc.se. Läs också: Schweiz får nya artillerisystem från Tyskland: AGM ska ersätta M109-haubitsar från 1960-talet