Gripen till Ukraina kan bli en betydligt större industriell fråga än en vanlig exportaffär, rapporterar nifamc.se med hänvisning till Defence Express, som skriver att Saab kan möta ett samlat ordertryck på upp till 242 Gripen-plan från Ukraina, Kanada och Brasilien. Frågan gäller inte bara hur många JAS 39 Gripen E/F Ukraina kan få, utan var flygplanen kan byggas, i vilken takt och hur Sverige ska samordna produktionen med Brasilien, där Embraer redan är en central partner i Gripen-programmet.
Bakgrunden är att Sverige och Ukraina den 28 maj 2026 tog nästa steg mot en ukrainsk anskaffning av Gripen. Enligt Saab handlar den första fasen om upp till 20 Gripen E/F för Ukraina, samtidigt som Sverige avser att donera upp till 16 äldre Gripen C/D. Saab betonade samtidigt att inget slutligt kontrakt eller formell order ännu har tecknats, vilket gör produktionsfrågan politiskt och industriellt känslig innan avtalet är färdigt.
Saabs möjliga kapacitetsproblem har blivit tydligare efter att Brasilien samtidigt signalerat att landet vill utöka sin egen Gripen-flotta. Den brasilianska försvarsministern José Múcio Monteiro Filho meddelade i början av juni att Brasilien vill köpa ytterligare 20 Gripen E, vilket skulle höja den brasilianska flottan från 36 till 56 flygplan om avtalet blir verklighet. Enligt Breaking Defense är förhandlingarna om att ändra det befintliga Gripen-avtalet i gång, men både svensk och brasiliansk sida har betonat att ingen slutlig uppgörelse ännu är klar.
Varför Embraer nämns i Ukrainas Gripen-spår
Embraer är inte en extern tillverkare som plötsligt kopplas in i Gripen-programmet. Bolaget är redan Saabs viktigaste industriella partner i Brasilien. Den 25 mars 2026 presenterade Saab, Embraer och det brasilianska flygvapnet det första Gripen E-flygplanet producerat i Brasilien vid Embraers anläggning i Gavião Peixoto i delstaten São Paulo. Saab beskrev då Brasilien som ett land med avancerad förmåga att producera stridsflyg och pekade på potentialen att göra landet till en exporthub.
Det är den formuleringen som nu får ny tyngd. Om Ukraina ska köpa en första omgång Gripen E/F och på längre sikt bygga upp en flotta som enligt svenska och ukrainska uttalanden kan närma sig 150 plan, räcker inte den politiska viljan ensam.
Det krävs produktionslinjer, komponentflöden, utbildning, vapensystem, testkapacitet och långsiktig service. Saabs pressmeddelande från maj slog fast att förhandlingarna ska slutföras mellan svenska och ukrainska myndigheter och att förvärvet väntas ske i omgångar.
Brasilien har redan en unik roll eftersom den slutliga monteringen av ensitsiga Gripen E sker vid Embraers anläggning i São Paulo. Breaking Defense uppger att detta är den enda Gripen-produktionslinjen utanför Sverige. Det första fullt brasilianskt monterade Gripen E rullades ut i mars 2026, och enligt Saab ska ytterligare 14 flygplan i det nuvarande brasilianska kontraktet följa samma produktionsmodell.
| Spår | Känd status i juni 2026 | Betydelse för Ukraina |
|---|---|---|
| Ukraina | Upp till 20 Gripen E/F i första fasen, möjlig långsiktig anskaffning runt 150 | Kräver finansiering, utbildning och produktionskapacitet |
| Sverige | Avser donera upp till 16 Gripen C/D | Kan ge Ukraina snabbare första förmåga före nya E/F |
| Brasilien | Har 36 Gripen i kontrakt och vill lägga till 20 | Kan binda kapacitet men också stärka produktionsbasen |
| Embraer | Monterar Gripen E i Brasilien | Möjlig industripartner om Saab behöver öka takten |
Ukraina vill köpa, men lokal produktion är en separat fråga
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sade efter mötet med Sveriges statsminister Ulf Kristersson att Ukraina är redo att köpa Gripen och att 2,5 miljarder euro från ett europeiskt stödpaket på 90 miljarder euro planeras för detta ändamål. Enligt presidentkansliet sade Kristersson samtidigt att Ukraina gradvis ska anskaffa omkring 150 Gripen, inklusive nyare versioner.
Det betyder däremot inte att frågan om var flygplanen ska produceras är löst. Defence Express pekar på en viktig komplikation: Ukraina har tidigare velat lokalisera åtminstone delar av monteringen eller industrisamarbetet till egna företag.
Ett scenario där Brasilien får en större produktionsroll kan därför bli tekniskt rationellt för Saab men politiskt mindre enkelt för Kyiv, särskilt om Ukraina vill bygga upp egen kompetens för service, modernisering och framtida integration av vapen.
Reuters rapporterade redan den 7 maj att ett Gripen-avtal mellan Ukraina och Sverige kan undertecknas inom månader. Ukrainas försvarsminister Mykhailo Fedorov sade då i Stockholm att Ukraina har en finansieringsplan, medan Sveriges försvarsminister Pål Jonson uppgav att förhandlingarna går bra och att ett avtal under 2026 inte kan uteslutas. Reuters noterade samtidigt att de första leveranserna av nya plan kan ligga ungefär tre år bort efter ett slutligt avtal.
Det är därför en brasiliansk produktionslösning inte nödvändigtvis skulle ge Ukraina snabba stridsflyg direkt. Den kan däremot påverka den långsiktiga leveranskurvan, särskilt efter att Sverige först eventuellt donerar äldre Gripen C/D och Ukraina därefter går vidare med Gripen E/F.
Produktionskedjan är internationell och kan inte flyttas med ett beslut
Gripen är inte ett flygplan som byggs av ett enda bolag i ett enda land. Produktionen bygger på en internationellt uppdelad leverantörskedja, med svensk systemledning, brasiliansk industrimedverkan och komponenter från flera partnerländer.
Defence Express lyfter särskilt att mer än 30 procent av komponenterna, bland annat radarrelaterade system, är kopplade till Storbritannien, vilket innebär att en större brasiliansk roll skulle kräva samordning långt utanför Saab och Embraer.
Saab har samtidigt redan byggt in Brasilien djupt i Gripen-programmet. Det ursprungliga brasilianska kontraktet från 2014 omfattar 36 flygplan: 28 Gripen E och åtta Gripen F. Leveranserna började 2020 och elva flygplan hade lämnats över till Brasilien när Saab presenterade den första brasilianskt producerade Gripen E i mars 2026.
Tvåsitsiga Gripen F är också kopplad till Brasilien. Saab presenterade den första Gripen F för det brasilianska flygvapnet i Linköping den 2 juni 2026 och betonade att Brasilien varit aktivt i utvecklingen av varianten genom tekniköverföring, utbildning av ingenjörer och långsiktigt industrisamarbete.
Vad som redan är beslutat — och vad som fortfarande är öppet
Det som är fastslaget är att Sverige och Ukraina har tagit formella steg mot en Gripen-affär, att Ukraina vill finansiera den första anskaffningen med 2,5 miljarder euro från EU:s stödlån och att Sverige samtidigt vill möjliggöra en donation av upp till 16 Gripen C/D. Det är också bekräftat att Saab ännu inte har fått en formell order kopplad till Ukrainas Gripen E/F-anskaffning.
Det som inte är fastslaget är att Brasilien faktiskt ska bygga Gripen för Ukraina. I nuläget handlar det om ett möjligt industrispår, drivet av kapacitetsfrågan och av Embraers befintliga roll i Gripen-programmet.
Embraer har enligt Breaking Defense signalerat beredskap för större arbetsandel när efterfrågan ökar, men bolagets ledning har samtidigt betonat att stridsflygmarknaden inte är ett område där Embraer vill expandera utan noggrann analys.
För Ukraina är huvudfrågan militär: att få ett västerländskt stridsflyg som kan stärka luftförsvaret, bära moderna vapensystem och komplettera andra plattformar. För Sverige är frågan både säkerhetspolitisk och industriell. För Brasilien handlar den om att skydda den egna luftförsörjningen, öka nationell produktion och samtidigt utnyttja den kompetens som byggts upp genom Gripen-programmet.
Håll dig uppdaterad: nyheter från Stockholm och världen, smarta hälsotips och viktiga analyser – allt på Nifamc.se. Läs också: Sverige skärper migrationsregler: uppehållstillstånd kan återkallas för bristande vandel