Regeringen vill öppna skolornas ekonomi för större offentlig insyn genom att låta offentlighetsprincipen omfatta privata huvudmän inom det svenska skolväsendet. Förslaget innebär att allmänheten, journalister, elever och vårdnadshavare ska kunna begära ut handlingar från fristående skolor, förskolor och fritidshem på ett sätt som i huvudsak motsvarar reglerna för kommunala verksamheter, rapporterar redaktionen för Nifamc.se med hänvisning till regeringens proposition 2025/26:191.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Regeringens mål är att minska skillnaden mellan kommunala och fristående skolor när det gäller möjligheten att granska hur offentligt finansierad utbildning drivs och hur resurser används. Förslaget omfattar dock bara handlingar som kommer in till eller upprättas hos huvudmannen efter att reglerna har trätt i kraft.
Friskolor ska jämställas med myndigheter vid utlämnande av handlingar
Enligt propositionen ska juridiska personer som är godkända som privata huvudmän jämställas med myndigheter när offentlighets- och sekretesslagen tillämpas på deras skolverksamhet. Det betyder att handlingar som hör till den offentligt finansierade utbildningen som utgångspunkt blir allmänna.
En person ska därmed kunna kontakta en fristående huvudman och begära att få ta del av exempelvis ekonomiska underlag, beslut, avtal och andra dokument som har anknytning till skolverksamheten. Huvudmannen måste därefter pröva om handlingen kan lämnas ut eller om någon uppgift omfattas av sekretess.
Förändringen gäller privata huvudmän inom:
- förskolan,
- förskoleklassen,
- grundskolan,
- anpassade grundskolan,
- gymnasieskolan,
- anpassade gymnasieskolan,
- fritidshem som hör till verksamheten.
Regeringen konstaterar i propositionen att offentlig och privat driven utbildning i dag inte omfattas av samma regler för insyn. Kommunala skolors handlingar omfattas redan av offentlighetsprincipen, medan fristående skolor hittills inte har haft någon generell skyldighet att lämna ut dokument efter en begäran från allmänheten.
Den fullständiga propositionen och lagförslagen finns även på Sveriges riksdags webbplats.
Ekonomiska dokument kan granskas – men vissa affärsuppgifter skyddas
Reformen innebär inte att samtliga ekonomiska uppgifter automatiskt ska publiceras på internet. Den innebär framför allt att handlingar kan bli tillgängliga när någon begär ut dem och att huvudmannen måste hantera begäran enligt offentlighets- och sekretesslagen.
Ekonomiska dokument som hör till utbildningsverksamheten kan därför omfattas av rätten till insyn. Det kan handla om material som visar hur verksamheten finansieras, vilka kostnader som kan kopplas till en skola eller hur avtal och inköp har utformats.
Samtidigt kommer sekretessregler fortfarande att gälla. Uppgifter om affärs- och driftförhållanden kan skyddas om ett utlämnande bedöms orsaka skada. Propositionen nämner bland annat affärshemligheter, prissättningskalkyler, strategiska beslut och vissa uppgifter om köp eller överlåtelser som information som kan behöva sekretessprövas.
Det betyder att varje begäran måste behandlas individuellt. En fristående huvudman kan inte avslå en begäran enbart med hänvisning till att verksamheten drivs som företag, men behöver inte heller lämna ut uppgifter som omfattas av en tillämplig sekretessbestämmelse.
Ett beslut att inte lämna ut en handling ska kunna överklagas till domstol. Det skapar en möjlighet till rättslig prövning som i dag saknas när en fristående skola frivilligt väljer att inte lämna ut ett dokument.
Uppgifter om elever och personal får fortsatt sekretesskydd
Offentlighetsprincipen innebär inte att känsliga personuppgifter blir fritt tillgängliga. Uppgifter om elevers hälsa, personliga förhållanden, stödinsatser och andra skyddsvärda omständigheter ska även fortsättningsvis kunna omfattas av sekretess.
Detsamma gäller information om exempelvis psykologiska tester, kunskapsprov som ännu inte har genomförts och delar av nationella prov. En handling kan därför lämnas ut med vissa uppgifter maskerade.
Förslaget innebär även att de särskilda bestämmelserna om tystnadsplikt i skollagen delvis ersätts av reglerna i offentlighets- och sekretesslagen. För förhållanden som avser tiden före den 1 januari 2027 ska de äldre bestämmelserna fortfarande gälla.
Mindre huvudmän får lättare administrativa regler
Regeringen föreslår särskilda lättnadsregler för mindre privata huvudmän. Reglerna ska gälla huvudmän med högst 450 barn och elever sammanlagt. För verksamheter som enbart driver fristående förskolor sätts gränsen till högst 100 barn.
Även storleken på den koncern där huvudmannen ingår ska räknas in. En liten skola som ägs av en större utbildningskoncern ska därför inte automatiskt behandlas som en mindre huvudman.
Lättnaderna gäller bland annat registrering, arkivering och hur snabbt en begäran måste hanteras. Mindre huvudmän ska som huvudregel få upp till tre arbetsdagar på sig att lämna ut en handling som kan lämnas ut direkt. Om en sekretessprövning krävs ska ärendet behandlas så snart som möjligt.
Under 2027 och 2028 ska lättnadsreglerna tillfälligt kunna användas av samtliga privata huvudmän. Regeringen motiverar övergångsperioden med att även större skolorganisationer behöver tid för att anpassa rutiner, utbilda personal och bygga system för registrering och utlämnande.
Från 2029 ska de permanenta lättnaderna bara gälla huvudmän som ligger under de fastställda storleksgränserna.
Handlingar från tiden före 2027 omfattas inte
Den nya ordningen ska inte tillämpas retroaktivt. Enligt propositionen omfattas endast handlingar som kommer in till eller upprättas hos huvudmannen från och med den 1 januari 2027.
Den som vill granska ett äldre beslut, ett tidigare avtal eller historiska ekonomiska dokument får därför inte automatiskt rätt att ta del av materialet med stöd av den nya lagen. Regeringen bedömer att retroaktiva krav skulle skapa en oproportionerligt stor administrativ belastning och göra det svårt för huvudmännen att avgöra vilka äldre dokument som ska registreras och arkiveras.
För större privata huvudmän ska arkivlagens fulla regler börja tillämpas den 1 januari 2029. Mindre huvudmän ska i stället omfattas av särskilda krav i skollagen och som huvudregel bevara allmänna handlingar i minst sju år.
Regeringen hänvisar till behovet av likvärdig insyn
Bakgrunden är att fristående skolor utför offentligt finansierade uppgifter men hittills inte har omfattats av samma handlingsoffentlighet som kommunala skolor. Regeringen anser att skillnaden försvårar granskning och skapar olika villkor för elever och vårdnadshavare beroende på vem som driver skolan.
Ökad insyn ska bland annat ge bättre möjligheter att kontrollera ekonomiska beslut, granska skolors verksamhet och få underlag inför skolval. Förslaget berör även kommuner, forskare, tillsynsmyndigheter och medier som behöver jämförbar information om olika huvudmän.
Flera friskoleaktörer har under remissbehandlingen varnat för ökade administrativa kostnader, särskilt för små verksamheter. Regeringen har svarat med de föreslagna lättnadsreglerna men håller fast vid att offentligt finansierad utbildning behöver omfattas av en tydligare rätt till insyn.
Förslaget ingår i regeringens bredare förändringar av friskolesystemet. Separata lagförslag har också presenterats om skärpta ekonomiska villkor för privata huvudmän, krav vid nedläggning av skolor och begränsningar av vinstutdelning i vissa situationer. Information om det samlade arbetet finns hos Utbildningsdepartementet.
Håll dig uppdaterad: nyheter från Stockholm och världen, smarta hälsotips och viktiga analyser – allt på Nifamc.se. Läs också: Nya SL-linjer 2027: Halverat SL-kort sommaren 2026 – pris, giltighet och vilka resenärer som omfattas