Att skaffa hund eller katt i Sverige 2026 innebär ett juridiskt ansvar som börjar redan före köpet. Djuret ska ha ett kontrollerbart ursprung, få rätt skötsel och tillsyn samt märkas och registreras inom de tidsgränser som lagen anger. Från den 22 april 2026 gäller dessutom nya krav på godkända mikrochip för hundar och katter som ska få sällskapsdjurspass och resa utomlands, rapporterar redaktionen för Nifamc.se.
Reglerna gäller inte bara den som köper en valp eller kattunge från en uppfödare. De omfattar även den som tar över ett vuxet djur, adopterar från ett omplaceringshem eller för in en hund eller katt från ett annat land. Ägaren måste kunna identifieras i Jordbruksverkets register och ska förebygga att djuret orsakar skador eller allvarliga olägenheter för människor, andra djur eller omgivningen.
Kontrollera djurets ursprung före köpet
Den som köper en hund eller katt bör kunna träffa djuret i den miljö där det har vuxit upp och få tydlig information om uppfödaren eller den tidigare ägaren. För en valp är det särskilt viktigt att få träffa mamman och kontrollera att hunden verkligen befinner sig hos den person som uppger sig ha fött upp den.
Jordbruksverket uppmanar köpare att alltid ta reda på hundens ursprung, oavsett om den är född i Sverige eller utomlands. Myndigheten varnar för upplägg där en person publicerar annonsen, en annan sköter kontakten och en tredje lämnar över hunden på en parkeringsplats eller annan neutral plats. Ett sådant överlämnande gör det svårt att kontrollera djurets bakgrund och levnadsförhållanden.
Före betalningen bör köparen kontrollera:
- säljarens namn, adress och kontaktuppgifter,
- djurets id-nummer och registreringsuppgifter,
- ålder, födelsedatum och ursprung,
- vaccinationsintyg, veterinärhandlingar och eventuellt sällskapsdjurspass,
- skriftligt köpeavtal med uppgifter om både säljare och köpare.
Betala inte för ett djur vars identitet, ålder eller ursprung inte går att kontrollera mot handlingarna.
En svenskfödd valp får normalt lämna sin mamma tidigast när den är åtta veckor gammal. Kattungar får som huvudregel inte skiljas från kattmamman före tolv veckors ålder. Ett tidigare överlämnande av en kattunge kräver att en veterinär har bedömt att den är redo, att den äter fast föda och att dess beteende visar att den kan skiljas från mamman.
Jordbruksverkets formulering är tydlig: ”Du får inte skilja kattungarna från kattmamman […] inte förrän de är 12 veckor.”
Hundar och katter ska märkas och registreras
Både hundar och katter ska vara id-märkta och registrerade hos Jordbruksverket. Kravet gäller även innekatter och katter som tidigare har registrerats i ett privat eller frivilligt register. En privat registrering ersätter alltså inte registreringen i det statliga kattregistret.
Djuret ska märkas och registreras innan det fyller fyra månader. Den som köper eller tar över ett omärkt djur som är äldre än tre månader ska ordna märkningen och registreringen inom fyra veckor. Vid ett ägarbyte ska den nya ägaren anmäla bytet inom samma tidsfrist.
För en hund som redan är registrerad behöver den nya ägaren normalt den tidigare ägarens personnummer och hundens id-nummer för att genomföra ägarbytet. Registreringen kan göras genom Jordbruksverkets hundregister.
Katter registreras genom Jordbruksverkets kattregister. Registreringen gör det möjligt att koppla kattens märkning till rätt ägare och underlättar arbetet när en bortsprungen eller upphittad katt ska återlämnas.
Enligt den gällande förordningen ska en hund- eller kattägare låta märka och registrera djuret ”innan djuret har uppnått en ålder av fyra månader”.
Märkningen kan göras med mikrochip eller tatuering. Ett chip sätts in av en veterinär eller en person som har godkänd utbildning för id-märkning. Tatuering görs av veterinär under bedövning. En oläslig tatuering eller ett chip som inte längre kan avläsas kan behöva kompletteras enligt Jordbruksverkets regler.
Nya chipregler gäller från den 22 april 2026
Från den 22 april 2026 måste en hund eller katt som märks i Sverige ha ett mikrochip som godkänts av Jordbruksverket för att ett sällskapsdjurspass ska kunna utfärdas. Kravet gäller djur som ska resa utomlands och därför behöver pass.
Ett djur som märktes före den 22 april 2026 behöver inte automatiskt märkas om enbart därför att det äldre chippet saknas på den nya listan. Ägaren måste däremot kunna visa att märkningen utfördes före detta datum när ett nytt pass ska utfärdas. En läslig tatuering som enligt intyg gjordes före den 3 juli 2011 kan fortfarande godtas för resor.
Ett redan utfärdat sällskapsdjurspass behöver normalt inte bytas ut så länge det fortfarande är giltigt och har plats för de uppgifter som krävs. De nya reglerna är framför allt inriktade på spårbarhet, kontroll av pass och motverkande av illegal handel med sällskapsdjur.
Ägaren måste förebygga skador och allvarliga olägenheter
Lagen om tillsyn över hundar och katter kräver att djuren hålls under den tillsyn som behövs med hänsyn till deras natur och omständigheterna. Syftet är att förhindra skador och avsevärda olägenheter.
Lagtexten anger: ”Hundar och katter ska hållas under sådan tillsyn och skötas på ett sådant sätt […] som behövs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter.”
Det innebär att en ägare måste anpassa kontrollen efter djurets beteende, styrka, ålder och miljö. En hund som kan springa fram till människor, angripa andra djur eller ta sig ut från tomten måste hållas på ett sätt som förhindrar detta. Polisen beskriver en avsevärd olägenhet som en allvarligare situation som kan påverka människors eller djurs liv, hälsa och säkerhet eller störa den allmänna ordningen.
Länsstyrelsen kan ingripa när en hund inte hålls under tillräcklig kontroll. Myndigheten kan bland annat fatta beslut om särskilda krav på tillsyn, omhändertagande eller hundförbud. Under 2026 har länsstyrelserna fått tydligare och utökade befogenheter att utöva tillsyn, få tillträde till vissa utrymmen och besluta om omedelbara omhändertaganden i fler situationer.
Ett staket, en skylt eller ett muntligt påstående om att hunden är vänlig befriar inte ägaren från tillsynsansvaret.
Hundens dagliga behov kan inte ersättas med en stor tomt
En hund ska få tillräcklig tillsyn, social kontakt, rörelse och möjlighet att bete sig naturligt. Hur mycket motion och aktivering som behövs varierar mellan individer, men ägaren måste planera vardagen så att hunden kan rastas och inte lämnas utan omsorg under olämpligt lång tid.
Att hunden kan vistas i en trädgård ersätter inte promenader, miljöträning eller social kontakt. Ägaren behöver också kontrollera päls, klor, tänder, hull och allmäntillstånd samt söka veterinärvård när hunden visar tecken på sjukdom eller skada.
Hundens miljö ska vara säker och anpassad efter dess behov. Utrustning, koppel, halsband, sele, bur och andra hjälpmedel får inte orsaka skador eller långvarigt obehag. Vatten ska finnas tillgängligt och fodret ska ge en balanserad näring i en mängd som är anpassad till hundens storlek, ålder och aktivitetsnivå.
En valp behöver tätare tillsyn, fler möjligheter att vila och stegvis träning för att klara nya miljöer och kortare stunder ensam. Den ska inte behandlas som en vuxen hund när det gäller motion, ensamhet eller fysisk belastning.
Katten ska ses till minst två gånger om dagen
Katter kan uppfattas som mer självständiga än hundar, men de omfattas av tydliga tillsyns- och skötselkrav. En katt ska ses till minst två gånger per dag. Nyfödda, dräktiga, sjuka, skadade eller onormalt beteende katter behöver tätare tillsyn. Kravet gäller även ute- och ladugårdskatter.
Katten ska varje dag få ett fullvärdigt och balanserat foder samt fri tillgång till dricksvatten. En katt som vistas helt eller delvis utomhus vid minusgrader ska få vatten minst två gånger per dag så att ägaren kan säkerställa att det inte har frusit och att katten kan dricka.
Inomhusmiljön ska ge katten möjlighet att:
- vila på en ren, torr och mjuk plats,
- klättra, klösa och gömma sig,
- söka föda, leka och utföra jaktliknande beteenden,
- komma undan andra djur när den behöver lugn.
Katter får inte hållas bundna. Koppel får däremot användas under promenader eftersom detta inte räknas som permanent uppbindning. En katt som hålls i en rastgård ska ha en koja eller tillgång till ett anslutande inomhusutrymme som skyddar mot väder och vind.
Ägaren ska dessutom förhindra oplanerad fortplantning. Jordbruksverket anger kastrering, inomhushållning under vissa perioder, rastgård eller preventivmedel för honkatt som möjliga åtgärder. Valet bör göras i samråd med veterinär.
Veterinärvård ska ordnas när djuret är sjukt eller skadat
Djurskyddsreglerna innebär att ett sjukt eller skadat djur snarast ska få den vård som behövs. Ägaren ska inte avvakta när hunden eller katten har tydliga smärtor, andningsproblem, blödning, förlamningssymtom, kramper, kraftig slöhet, upprepade kräkningar eller andra akuta symtom.
Vardaglig kontroll av aptit, vattenintag, avföring, urinering, rörelser och beteende gör det lättare att upptäcka förändringar tidigt. Päls, hud, öron, ögon, tänder och klor behöver också kontrolleras regelbundet.
Operativa ingrepp får inte genomföras enbart för att förändra djurets utseende eller göra det enklare att hålla. Jordbruksverket anger exempelvis att det inte är tillåtet att operera bort en katts klor för att hindra den från att klösa.
Särskilda regler gäller vid köp från utlandet
Den som köper en hund eller katt utomlands ansvarar för att införselreglerna följs. Reglerna beror på djurets ursprungsland, rabiesläget, ålder, vaccinationer och om förflyttningen räknas som privat resa eller handel.
För hundar och katter som förs in från ett annat land efter tre månaders ålder ska registrering i Sverige göras inom fyra veckor efter införseln. Om djuret inte redan är märkt ska även märkningen ordnas inom samma tid.
Vid en normal resa inom EU krävs vanligen id-märkning, giltig rabiesvaccination och sällskapsdjurspass. Kraven kan vara mer omfattande när djuret kommer från ett land utanför EU eller ett land där rabies inte är under tillräcklig kontroll. Jordbruksverket har separata reseguider för hundar och katter som ska föras till Sverige.
Köparen bör kontrollera handlingarna innan djuret påbörjar resan, inte först vid gränsen. Uppgifter om chipnummer, vaccination och pass måste avse samma djur. Ett felaktigt eller ofullständigt dokument kan leda till att djuret stoppas, isoleras eller måste återföras.
Tillstånd krävs för större eller yrkesmässig verksamhet
En privatperson behöver normalt inget särskilt tillstånd för att ha en hund eller katt som sällskapsdjur. Tillstånd från länsstyrelsen kan däremot krävas när antalet djur eller verksamhetens omfattning passerar lagens gränser.
För hundverksamhet krävs tillstånd bland annat för den som:
- håller tio eller fler hundar som är äldre än tolv månader,
- föder upp tre eller fler kullar per år,
- säljer hundar från minst tre egna kullar per år,
- säljer tre eller fler hundar per år som fötts upp av någon annan,
- tar emot minst fyra hundar samtidigt för förvaring eller utfodring mot betalning.
Yrkesmässig uppfödning, försäljning, uthyrning, förvaring eller utfodring kräver tillstånd oavsett verksamhetens omfattning. Ansökan lämnas till länsstyrelsen i det län där djuren hålls. Myndigheten kontrollerar bland annat personal, kompetens, lämplighet och om lokalerna uppfyller djurskyddskraven.
Liknande krav gäller för kattuppfödning, katthem, pensionat och annan organiserad verksamhet. En anläggning där katter hålls inom exempelvis uppfödning eller katthemsverksamhet kan också behöva registreras i Jordbruksverkets separata anläggningsregister.
Det ska vara klart innan djuret flyttar in
Före köpet behöver den blivande ägaren ha en konkret plan för djurets hela liv, inte bara för de första veckorna. Boendet ska tillåta djurhållning, familjemedlemmarna ska vara överens och det måste finnas en lösning för arbete, resor, sjukdom och semester.
Köparen bör före överlämningen ha ordnat registrering, transport, foder, säker sovplats, försäkringsskydd och kontakt med veterinär. För hund krävs även en realistisk plan för daglig rastning, träning och tillsyn. För katt behövs bland annat kattlåda, klösytor, gömställen, höga liggplatser och en säker lösning för balkonger och öppna fönster.
Att äga en hund eller katt innebär ansvar för märkning, registrering, skötsel, veterinärvård och omgivningens säkerhet under djurets hela liv. Den som inte kan ordna daglig tillsyn, nödvändig vård och en stabil miljö bör inte genomföra köpet förrän dessa frågor är lösta.
Håll dig uppdaterad: nyheter från Stockholm och världen, smarta hälsotips och viktiga analyser – allt på Nifamc.se. Läs också: Svenskar i Storbritannien 2026: boende, ekonomi och vardagsliv i Kent