Skatteverket får inte tvinga bankerna att lämna ut GPS-position, IP-adress och motpart när kunder använt BankID hos andra företag. Det slog Kammarrätten i Stockholm fast den 13 november i två domar som gäller SEB och Handelsbanken. Domarna kan överklagas.
Domstolen beskriver utfallet i ett pressmeddelande: Sveriges Domstolar – Skatteverket får inte ut uppgifter om användning av BankID (mål 4660-25 och 4662-25). Bakgrunden och detaljerna ur domarna har redovisats av Realtid.
Det här gäller
- Kammarrätten upphävde Skatteverkets förelägganden mot SEB och Handelsbanken – det saknades rättsligt stöd.
- Fallen gällde sex personer: två kunder i SEB och fyra i Handelsbanken.
- Domarna kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen, så sista ordet är inte sagt.
Vad ville Skatteverket veta?
Under vite på 100 000 kronor per föreläggande krävde Skatteverket att bankerna skulle redovisa varje gång vissa kunder hade använt BankID: tidpunkt, typ av BankID, tjänstens namn, IP-adress, hårdvaru-id och GPS-position. Enligt Realtid gällde SEB-fallet åren 2019–2021.
Bankerna lämnade ut en del av uppgifterna. De vägrade däremot att lämna ut motpart, position och IP-adress för de tillfällen då BankID hade använts mot någon annan än banken själv – till exempel när kunden loggat in hos ett annat företag eller en myndighet.
Skatteverket uppgav att uppgifterna behövdes i komplicerade skatteärenden, bland annat med misstänkta falska fakturor. Myndighetens argument var att det inte finns något annat sätt att få fram informationen, eftersom man inte kan fråga tusentals företag om en viss person har loggat in hos dem.
Varför sa kammarrätten nej?
Förvaltningsrätten i Stockholm gav Skatteverket rätt i juli 2025. Kammarrätten gjorde en annan bedömning och ändrade domarna.
Domstolen godtog att utfärdandet av ett BankID och kontrollen vid varje inloggning är rättshandlingar där banken är part. Men de begärda uppgifterna – GPS-position, IP-adress och motpart – rörde enligt kammarrätten inte de handlingarna. Kopplingen till själva BankID:t var för svag för att bankerna skulle kunna åläggas att lämna ut dem.
Domaren Fredrik Hammarström säger i pressmeddelandet att reglerna ”ska tolkas försiktigt eftersom det är fråga om ett ingripande mot enskild”.
Domarna innehöll också en notering om kostnader: varje bank fick 500 000 kronor i ersättning för rättegångskostnader, enligt Realtid. Bankerna hade begärt omkring 2,3 miljoner kronor var.
Vad betyder domen för dig?
- Dina BankID-inloggningar hos andra – var du var och vilken uppkoppling du använde – kan Skatteverket enligt kammarrätten inte kräva ut från banken på det här sättet. Det gäller så länge domarna står sig.
- Skatteverket har fortfarande insyn i mycket. Domarna rör just de omstridda uppgifterna. Bankerna lämnade ut en del av det Skatteverket bad om, och myndigheten har andra kontrollverktyg i skatteärenden.
- Du kan själv se vad banken har om dig. Enligt dataskyddsförordningen (GDPR) har du rätt att begära ut vilka personuppgifter banken behandlar om dig. Fråga din bank hur du gör.
- Har du ett pågående ärende hos Skatteverket? Domarna avgör inte enskilda skattefrågor. Kontakta Skatteverket eller en skatterådgivare om du är osäker på vad som gäller för dig.
Statens nya e-legitimation är ett annat alternativ för den som vill legitimera sig utan bank. Vi har skrivit om hur du ansöker om SverigeID från 1 december. Och oavsett integritetsfrågan: dela aldrig ditt BankID med någon som ringer dig – läs hur du känner igen falska poliser som ringer äldre i Stockholm.
Vad händer nu?
Skatteverket kan överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen. Där krävs prövningstillstånd för att målet ska tas upp. Det är ännu inte känt om Skatteverket överklagar. Om HFD prövar frågan kan domen bli vägledande för hur långt myndigheten får gå när den begär uppgifter från banker om kunders digitala spår.
Vi följer frågan och uppdaterar om något nytt kommer.
Foto: Entrén till Kammarrättens hus vid Birger jarls torg på Riddarholmen. Holger.Ellgaard, CC BY-SA 3.0, Wikimedia Commons.
