Digital identitet i Sverige 2026 bygger på e-legitimationer, digitala underskrifter, myndigheternas e-tjänster och digital post. BankID används av fler än åtta miljoner personer, Freja+ är godkänd inom statens auktorisationssystem och den nya statliga e-legitimationen Sverige-id planeras bli tillgänglig i december 2026, rapporterar Nifamc.se med hänvisning till Myndigheten för digital förvaltning, Digg.
Systemet gör det möjligt att identifiera sig hos banker, myndigheter, vårdgivare och privata företag, men samma infrastruktur utnyttjas också i bedrägerier. Polisen varnade så sent som den 16 juni 2026 för sms där mottagaren pressas att följa en länk, lämna uppgifter eller legitimera sig med BankID. Myndighetens besked är tydligt: seriösa företag, organisationer och myndigheter kontaktar inte privatpersoner för att be dem logga in eller lämna ut personliga koder på det sättet.
Vad digital identitet betyder i Sverige
En digital identitet består inte av ett enda konto eller en enda app. Begreppet omfattar de uppgifter och tekniska lösningar som används för att koppla en person till en verifierad identitet i en digital tjänst.
En e-legitimation fungerar som den digitala motsvarigheten till en fysisk legitimationshandling. Den kan användas för att logga in, bekräfta en åtgärd eller skriva under ett avtal elektroniskt. När användaren identifierar sig skickas ett digitalt intyg till tjänsten som bekräftar vem personen är.
Digg granskar svenska e-legitimationer mot myndighetens tillitsramverk. De godkända lösningarna delas in i tillitsnivåer som beskriver hur säkert identiteten har kontrollerats och hur e-legitimationen utfärdas och används. Tillitsnivåerna brukar även benämnas LoA, en förkortning av Level of Assurance.
En högre tillitsnivå betyder att hårdare krav ställs på identitetskontroll, utfärdande, tekniskt skydd och hantering av e-legitimationen.
Tillitsnivån bestämmer vilka digitala tjänster en e-legitimation kan användas i. En tjänst som hanterar särskilt känsliga uppgifter kan kräva en högre nivå än en enkel informations- eller bokningstjänst.
BankID är den mest använda e-legitimationen
BankID är den dominerande svenska e-legitimationen. Enligt BankID använder fler än åtta miljoner personer tjänsten för elektronisk identifiering och digital underskrift. BankID utfärdas genom anslutna banker och finns främst som Mobilt BankID.
BankID kan bland annat användas för att:
- logga in hos banker, myndigheter, vårdgivare och företag,
- bekräfta betalningar och andra ekonomiska transaktioner,
- skriva under avtal, ansökningar och deklarationer elektroniskt.
Under 2025 anslöt BankID till Diggs auktorisationssystem för elektronisk identifiering. Systemet ger offentliga aktörer en gemensam avtalsmodell för e-legitimationer som redan har granskats och godkänts av myndigheten. Även Freja eID Sweden finns i auktorisationssystemet.
BankID har samtidigt genomfört tekniska förändringar för att minska bedrägeririsken. Stödet för statiska QR-koder har tagits bort eftersom sådana koder kunde missbrukas. Vid identifiering på en annan enhet används i stället en QR-kod som förändras under inloggningen.
”Använd aldrig ditt BankID på uppmaning av någon som oväntat kontaktar dig.”
(BankID i sina officiella säkerhetsråd till privatpersoner.)
När BankID öppnas visas vilken tjänst identifieringen gäller och om användaren ska identifiera sig eller skriva under något. Uppgifterna ska läsas innan koden anges eller biometrisk bekräftelse lämnas. En användare som förväntar sig en inloggning men ser en underskrift ska avbryta.
BankID ska behandlas som en personlig värdehandling. Det får inte lånas ut, och användaren ska inte låta någon annan styra telefonen genom ett fjärrstyrningsprogram samtidigt som BankID används.
Freja+ fungerar som ett alternativ
Freja+ är en svensk e-legitimation som kan användas i anslutna offentliga och privata tjänster. Den är godkänd av Digg och ingår i myndighetens auktorisationssystem för elektronisk identifiering.
Registreringen sker i Frejas app. Den som har ett svenskt pass eller nationellt id-kort kan genomföra identitetskontrollen hemifrån genom att läsa av handlingens chip och följa kontrollstegen i appen. Freja uppgav att denna möjlighet infördes för Freja+ 2023.
Freja+ används bland annat för inloggning i myndighets- och kommunala tjänster. Lösningen har också en funktion för digital identifiering i den fysiska världen, där användaren kan visa ett digitalt id-kort i appen. Vilka organisationer som accepterar det digitala id-kortet avgörs dock av respektive verksamhet.
Freja+ har dessutom en särskild roll i europeiska tjänster. Enligt Digg kan personer som arbetar i vissa EU-samarbeten använda Freja+ för att logga in i EU-kommissionens webbtjänster genom den svenska eIDAS-noden.
BankID och Freja+ är separata e-legitimationer. Ett konto i den ena tjänsten innebär inte automatiskt tillgång till den andra.
Sverige-id planeras lanseras i december 2026
Den största förändringen under 2026 är den planerade introduktionen av Sverige-id, en statlig e-legitimation som ska utfärdas av Polismyndigheten.
Digg godkände Sverige-id den 21 april 2026. E-legitimationen uppfyller enligt myndigheten kraven för tillitsnivå 4, den högsta nivån i det svenska tillitsramverket. Sverige-id ska vara kopplad till det nationella id-kortet.
Planen är att både svenska medborgare och folkbokförda personer utan svenskt medborgarskap ska kunna ansöka i december 2026. Förutsättningen är att den nya lagen om statlig e-legitimation har trätt i kraft.
Sverige-id ska komplettera de privat utfärdade e-legitimationerna, inte automatiskt ersätta dem. Ansökan ska göras hos Polismyndigheten och kopplas till ett nationellt id-kort. Digg utfärdar inte e-legitimationen och hanterar därför inte privatpersoners ansökningar eller supportärenden.
Den statliga lösningen är avsedd att skapa ytterligare en väg till digital identifiering, särskilt i offentliga tjänster där en hög tillitsnivå krävs.
Sweden Connect och eIDAS binder samman tjänsterna
Bakom många offentliga inloggningar finns Sweden Connect, Diggs infrastruktur för elektronisk identifiering. Den gör det möjligt för myndigheter och andra anslutna aktörer att ta emot och kontrollera identitetsintyg från godkända e-legitimationer.
Sweden Connect används för att säkerställa att personen som loggar in är den som hen uppger sig vara. Infrastrukturen kan hantera exempelvis BankID, Freja eID och andra e-legitimationer som Digg har godkänt.
eIDAS är EU:s regelverk och tekniska samarbete för gränsöverskridande elektronisk identifiering. Genom den svenska eIDAS-noden kan vissa svenska e-legitimationer användas i utländska offentliga tjänster. På motsvarande sätt kan personer från andra anslutna EU-länder använda sina nationella e-legitimationer i svenska tjänster som stöder eIDAS.
Systemet är särskilt relevant för personer som arbetar, studerar, driver företag eller hanterar myndighetsärenden i flera EU-länder.
Digital brevlåda ger snabbare kontroll över myndighetspost
En digital brevlåda är inte en e-legitimation, men den är en central del av den svenska digitala identiteten. E-legitimationen används för att registrera brevlådan och logga in för att läsa posten.
Privatpersoner kan 2026 välja mellan tre brevlådor som är anslutna till infrastrukturen Mina meddelanden:
- Kivra,
- Billo,
- Min myndighetspost.
Kivra och Billo kan ta emot post från både offentliga och privata avsändare. Min myndighetspost tar emot post från offentliga aktörer. Tjänsterna är kostnadsfria för privatpersoner.
I juni 2026 meddelade Digg att fler än sju miljoner mottagare hade digital brevlåda. Under 2025 skickades 119 miljoner digitala brev genom Mina meddelanden, och 365 kommuner, regioner, myndigheter och andra organisationer kunde skicka digital post via infrastrukturen.
Digital post gör det lättare att snabbt upptäcka beslut, fakturor eller meddelanden som inte stämmer. Användaren bör aktivera aviseringar men alltid öppna brevlådan genom den officiella appen eller genom att själv skriva in tjänstens adress. En länk i ett sms eller mejl kan leda till en kopierad inloggningssida.
Så skyddar du personnummer och folkbokföringsadress
Ett personnummer kan inte hållas helt hemligt i alla sammanhang, men det går att begränsa vissa metoder som används vid identitetsintrång.
Skatteverkets e-tjänst Spärra obehörig adressändring innebär att flyttanmälan och registrering av särskild postadress i första hand måste göras digitalt. Om någon försöker lämna in en pappersblankett genomför Skatteverket en särskild kontroll innan uppgifterna ändras.
Tjänsten minskar risken för att någon ändrar folkbokföringsadressen för att få tillgång till post, beställa varor eller genomföra andra handlingar i den utsattas namn.
Den som driver företag kan även spärra ombudsregistrering via blankett i Skatteverkets tjänst Ombud och behörigheter. Då kan en obehörig inte få åtkomst till exempelvis deklaration eller skattekonto enbart genom att skicka in en pappersblankett.
Praktiska skyddsåtgärder är att:
- aktivera spärr mot obehörig adressändring hos Skatteverket,
- kontrollera folkbokföringsadress och registrerade ombud regelbundet,
- reagera direkt på okända kreditupplysningar, fakturor och orderbekräftelser.
Bedragare använder stress och falska identiteter
Den vanligaste svagheten är inte alltid själva tekniken. Bedragaren försöker i stället påverka användaren att godkänna en riktig BankID-förfrågan under falska förevändningar.
Kontakten kan komma via telefon, sms, mejl eller sociala medier. Personen kan utge sig för att ringa från banken, polisen, ett inkassoföretag, en myndighet eller en välkänd butik. Budskapet är ofta att pengar håller på att försvinna, att ett lån har tagits eller att en anhörig befinner sig i fara.
”Lita inte på personen som ringer även om den verkar trovärdig och har personlig information om dig.”
(Polismyndigheten i råden mot telefonbedrägeri.)
Polisens rekommendation är att lägga på, inte logga in och inte lämna ut koder. Den som vill kontrollera uppgifterna ska själv leta fram organisationens officiella nummer och ringa tillbaka. Numret som visas på telefonens skärm är inte ett säkert bevis på vem som ringer, eftersom telefonnummer kan manipuleras.
Ingen bank eller myndighet behöver att en privatperson flyttar pengar till ett ”säkert konto” genom instruktioner i telefon.
Samma försiktighet gäller QR-koder. En QR-kod kan öppna en falsk webbplats eller starta en inloggning som bedragaren har initierat. Skanna därför inte en kod som skickats av en okänd person eller visas under ett oväntat videosamtal.
Lösenord och tvåfaktorsautentisering skyddar resten av identiteten
BankID skyddar inte automatiskt e-post, sociala medier, molnlagring eller butikskonton. Dessa tjänster behöver egna säkerhetsåtgärder.
E-postkontot är särskilt viktigt eftersom det ofta används för att återställa lösenord till andra tjänster. Ett intrång i e-posten kan därför ge tillgång till flera delar av den digitala identiteten.
Använd unika lösenord för viktiga konton och aktivera tvåfaktorsautentisering där funktionen finns. Tvåfaktorsautentisering innebär att inloggningen kräver två olika typer av bevis, exempelvis ett lösenord och en kod från en autentiseringsapp. Även om lösenordet läcker kan den andra faktorn stoppa inloggningen.
Prioritera tvåfaktorsskydd för:
- e-post och molnlagring,
- sociala medier och meddelandetjänster,
- konton hos teleoperatörer, nätbutiker och betaltjänster.
Telefonens operativsystem och appar ska hållas uppdaterade. Skärmlås bör använda en kod som inte är enkel att gissa. Ett borttappat nationellt id-kort ska anmälas till Polisen via 114 14 eller på en polisstation så att handlingen kan spärras.
Gör detta direkt om din digitala identitet har missbrukats
Den som misstänker att BankID, bankkonto eller personuppgifter har missbrukats ska agera omedelbart. Vänta inte på att fler obehöriga transaktioner eller avtal ska upptäckas.
Kontakta först banken för att spärra BankID, kort och berörda konton. Byt lösenord till e-post och andra centrala tjänster från en enhet som bedöms vara säker. Kontrollera därefter folkbokföringsadress, digital brevlåda, kreditupplysningar och nya avtal eller beställningar.
Identitetsbedrägeri ska polisanmälas så snart som möjligt. Andra bedrägerier än de som kan anmälas direkt på webben anmäls genom telefonnumret 114 14 eller vid en polisstation. Vid ett pågående brott ska 112 användas.
Spara sms, mejl, telefonnummer, kontoutdrag, skärmbilder och andra underlag. Uppgifterna kan behövas av banken, Polisen, försäkringsbolaget eller företaget där ett obehörigt köp eller avtal har registrerats.
Den svenska digitala identiteten omfattar 2026 fler verktyg än tidigare: BankID, Freja+, Sweden Connect, eIDAS, digitala brevlådor och senare under året det planerade Sverige-id. Skyddet bygger dock på samma grundregel i varje tjänst: starta själv kontakten, kontrollera vad som står på skärmen och godkänn aldrig en identifiering eller underskrift på uppmaning av en oväntad kontakt.
Håll dig uppdaterad: nyheter från Stockholm och världen, smarta hälsotips och viktiga analyser – allt på Nifamc.se. Läs också: Bästa AI-bildgeneratorer 2026 – Midjourney, DALL-E, Stable Diffusion